ÅSIKT

Nobla nyanser av kärlek

Anna Andersson om ”Lyubov – kärlek på ryska”

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Svetlana Aleksijevitj gör en bok om kärlek – en process som blivit film av Staffan Julén.
KULTUR

DOKUMENTÄR Vad är kärlek? Oftast serveras man Hollywood-svaret: en man och en kvinna finner varandra och lever sedan lyckliga i alla sina dagar. Men när Svetlana Aleksijevitj tar sig an frågan får man svar med oändligt många fler nyanser.

Nobelpristagaren håller på med en bok i ämnet och i Lyubov – kärlek på ryska har den svenska filmaren Staffan Julén under tre år dokumenterat hennes arbetsprocess. Aleksijevitj har tidigare skrivit om bland annat Tjernobylkatastrofen och kriget i Tjetjenien men konstaterar att kärlek är svårare än så att skriva om, att det nästan är som om ett språk för ämnet saknas. Varför, undrar hon, tycks ryssar vara så dåliga på att vara lyckliga?

Men jodå, några av dem hon intervjuar är lyckliga. De flesta är dock rörande sökande i svaret på frågan vad kärlek egentligen är, och beundransvärt öppna med sina tillkortakommanden på området. ”Problemet var att hon aldrig älskade mig”, säger en man efter att ha beskrivit en lång och komplicerad relation med en kvinna. Eller hon som gifte sig med den KGB-agent som satts att övervaka henne, för att sen inse att hans agentparanoja åt upp hennes frihet.

I vanliga intervjuer håller sig reportern i bakgrunden men när Aleksijevitj jobbar liknar det mer samtal. Tonen är familjär, ”Vet du, Sveta …”, och det märks hur hon själv verkligen undrar vad kärlek är. Men det skymmer inget utan understryker bara frågans allmängiltighet.

Fotnot: Lyubov – kärlek på ryska visas på bio.

ARTIKELN HANDLAR OM

Film

Ryssland

Kärlek