Kultur

Religiöst förföljda kan inte räkna med svensk asyl

Mohamed Amara ska utvisas till Marocko – uppmanas mörka sin ateism

Av: 

Thord Eriksson

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

KULTUR

Den skira grönskan verkar nästan självlysande, som om det nyss har fallit ett stilla regn.
Det skulle kunna vara reklam riktad till kontinentaleuropéer med längtan till naturen, men Sverigebilden som säljs i videoklippet är allt annat än smickrande.

Filmen spelades in någonstans i Sverige häromveckan av en ung man vid namn Mohamed Amara. För drygt två år sedan lämnade han Marocko, reste hit på turistvisum och sökte asyl. Hos en handläggare på Migrationsverket berättade han om ett växande religiöst tvivel som lett till förföljelse, hot och nästan kostat honom livet.

I beslutet några månader senare redovisades ett antal källor som legat till grund för avgörandet:

En intervju med en annan ung marockan som fått asyl i Schweiz och liknade situationen för en ateist i Marocko vid att gå genom ett Hamas-läger och vifta med en israelisk flagga.

En text med rubriken ”Why must I be killed?” av samma unga ateist, publicerad på Humanisternas internationella webbplats.

En rapport där Norges migrationsmyndighet konstaterade att kränkningar av islam är förbjudna och att lagarna särskilt tillämpas när ateister anses ha brutit mot dem.

En rapport från svenska utrikesdepartementet med en hänvisning till en fatwa om att muslimer i landet inte kan avsäga sig sin tro.

En text där en professor vid universitetet i Fez, Marocko, skrev att samhället uppträder ortodoxt, till och med fundamentalistiskt, mot ateister.

Att Migrationsverket inte heller ifrågasatte att Mohamed Amara talat sanning eller att hans ateism var genuin, saknade också vikt

Det rådde knappast några tvivel om att allt detta visade att den som lämnar islam riskerar stora juridiska och sociala svårigheter i Marocko, men det hade ingen betydelse.
Att Migrationsverket inte heller ifrågasatte att Mohamed Amara talat sanning eller att hans ateism var genuin, saknade också vikt.

Han fick ändå avslag.

Hur denna svårbegripliga bedömning landar hos migrationsminister Morgan Johansson vore intressant att veta. När han tidigare satt i Humanisternas styrelse undertecknade han debattartiklar om att inte sätta betydelsen av kollektivets identitet före individens rättigheter och att föra en global kamp mot religionsförtryck.

Nu hörs inget sådant.

Rättstillämpningen gick dessutom från anmärkningsvärd till direkt gåtfull när Mohamed Amaras ärende landade i migrationsdomstolen. I november 2019 kom domen:

”Domstolen anser att det är rimligt att ställa krav på Mohamed Amara att han vid ett återvändande till Marocko … håller en låg profil och är återhållsam med sin kritik mot islam och monarkin för att undvika att provocera fram handlingar mot honom från enskilda och myndigheter.”

Det var dessa formuleringar som fick honom att mitt i den vackra försommaren, slita sönder en Koran, elda upp den och lägga upp filmen på Youtube.

Om hans tystnad är en förutsättning för utvisning, då måste det omvända – att så tydligt det bara går visa var han står – rimligen leda till att han får stanna.

Men migrationsdomstolens dom visar att ett prejudikat är något relativt och att det därför ändå går att kräva att en person ska ligga lågt om sin livsåskådning

I en prejudicerande dom, med stöd av riktlinjer från FN:s flyktingorgan UNHCR, har Migrationsöverdomstolen – den högsta juridiska nivån i asylärenden – tidigare slagit fast att det inte går att tvinga en genuint övertygad person att dölja, ändra eller ta avstånd från sin livsåskådning.

Men migrationsdomstolens dom visar att ett prejudikat är något relativt och att det därför ändå går att kräva att en person ska ligga lågt om sin livsåskådning.

Att avgörandet därefter passerade överdomstolen utan att saken prövades på nytt, gör inte Mohamed Amaras historia mindre konstig.

Nu, när någon säkert tänker att allt ändå måste vara i sin ordning eftersom juridiken både är logisk och neutral, tänker jag på Jan Bratt, numer pensionerad domare i migrationsdomstolen i Malmö. När jag intervjuade honom för ett par år sedan avfärdade han den här neutralitetsföreställningen som en myt. Istället beskrev han asylprocessen som ett spel med utrymme för val som mer än något annat styrs av rådande klimat – vilket gör att avslag just nu ligger närmare till hands än bifall.
Mohamed Amara måste ha haft oturen att stöta på en sådan asylbyråkratisk mur av nejsägare.

Det är inte mer än rätt att hans Youtubeklipp ligger ute och stör den svenska självbilden som försvarare av mänskliga rättigheter.

Thord Eriksson är författare och frilansjournalist.

ANNONS EXTERN LÄNK

Njut av en god bok i sommar – Prova BookBeat gratis i en månad!

BookBeat.se

Publisert:

LÄS VIDARE

Ingen frågar längre vad Säpo sysslar med

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.

Ja, tack!

ÄMNEN I ARTIKELN

Migrationspolitik

Migrationsverket

Mänskliga rättigheter

Morgan Johansson