För mig handlar det bara om att framstå på coolast möjliga sätt

Linda Skugge kan inte slita sig från Karolina Ramqvists bok

avLinda Skugge

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
”Ryktet och dottern och Ramqvists iskallt fullständigt makalösa språk är det enda som intresserar mig”, skriver Linda Skugge.

”Att skriva hade varit ett sätt att utforska det mänskliga, livet som alla andra tycktes delta i”, skriver Karolina Ramqvist i Björnkvinnan.

Är det, tänker jag och skäms över att det för mig bara handlar om hur jag ska kunna framstå på coolast möjliga sätt.

Som när min dotter messar ”ska jag låna Italo Calvinos Om en vinternatt en resande på Göteborgs stadsbibbla till dig” och jag överlyckligt svarar ”gärna”.

Inte för att jag har tänkt läsa den, det hinner jag inte för jag måste läsa tusen sidor om Mary Wollstonecraft till en längre text.

Nej, jag planerar att fota och skryta om den på instagram och skriva ”när dottern vet exakt vad man gillar #lånapresenterpåbibblan”.

Och sedan känner jag mig så mallig att jag är tvungen att skärpa till mig och ordna anletsdragen för att det inte ska synas hur jävla coolt jag tycker det är att ha en dotter som redan är tjugo år och som inte är som vem som helst utan en som gillar märkliga böcker som inte är traditionella romaner och som dessutom går och lånar den åt mig i en annan stad.


Jag bara skummar igenom den där historien om Björnkvinnan på femtonhundratalet i Ramqvists bok, trots att jag själv är besatt av sextonhundratalet och drömmer om att skriva något liknande, för jag vill bara läsa om mor-dotter-relationen.

Jag skulle vilja veta hur dottern ser ut och går in på instagram. I brist på barnbilder messar jag en gemensam vän och frågar om ryktet om Ramqvist och Jane Magnusson stämmer. Att de tillsammans skulle göra en film om Björnkvinnan men så valde Ramqvist att skriva en bok i stället vilket föranledde en fallout dem emellan?

Ryktet och dottern och Ramqvists iskallt fullständigt makalösa språk är det enda som intresserar mig och jag kan inte lägga boken ifrån mig.

Jag gör intresserat hundöron vid alla ställen där kvinnan bråkar om feminism och identitetspolitik med sin tonårsdotter. Ramqvist skriver att dottern säger ”det är okej om du röker” när de sitter på en bar i Paris. Hennes fräknar blir fler i solen. Hon tittar på sin skärm. Hon snurrar på den vita hörlurssladden så att den går sönder. Jag vill veta mer.


Min orimliga besvikelse när Om en vinternatt en resande visar sig vara utlånad så att mitt instagraminlägg går om intet får mig att undantränga allt jag har läst om sharenting och att jag i hela mitt liv känt mig som en bättre människa som aldrig lägger ut bilder på mina barn i sociala medier och tänker i stället på alla gånger folk beundrat mig för att jag stått emot trycket.

Jag bestämmer mig för att fejka instagraminlägget och köper boken på Bokbörsen.

ARTIKELN HANDLAR OM