Kultur

Bankomatslavarna mitt ibland oss

Elinor Torp har skrivit en skakande reportagebok om den laglösa svenska arbetsmarknaden

avInga-Lina Lindqvist

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Foto: TT
Bankomaten vid Årsta partihallar. ”Företag låtsas att de sköter sig och betalar skatt, inköpschefer låtsas att de följer lagen”, skriver Inga-Lina Lindqvist om Elinor Torps bok.

Bankomaten i Årsta Partihallar i Stockholm kan ha Sveriges största uttag av kontanter. Runt den tjugofemte varje månad ringlar där en kö som består av två led. Bredvid dem som hämtar ut sin lön står deras arbetsledare och chefer. Var och en som hämtat ut lönen krävs på omedelbar betalning. Pengar försvinner in i chefernas fickor. Skådespelet vid bankomaten är ytterst märkligt och svårt att begripa.

Elinor Torp förklarar i sin nya bok Vi, skuggorna – Ett Sverige du inte känner till scenen som jag beskrivit ovan.

Torp är journalist på Dagens Arbete och har tidigare gett ut reportageböckerna Döden på jobbet och Jag orkar inte mer. I Vi, skuggorna fortsätter berättelsen om en trasig arbetsmarknad. Det är böcker som man omedelbart vill sätta i händerna på politiker och tjänstemän och sedan inte låta dem resa sig förrän de läst ut.

På sikt hägrar stegvis övergång till privata försäkringar och i det blå fjärran den svenska modellen kastad på historiens sophög

Vid bankomaten i Årsta köar personer som arbetskraftsinvandrat till Sverige. Många har betalat för sina kontrakt och står i skuld till arbetsgivaren. Ovanpå det krävs de på pengar motsvarande arbetsgivaravgiften, så att företaget inför svenska myndigheter kan ståta med att de minsann har vita anställningar. Ofta tvingas de anställda betala för boende – i många fall rent hälsovådligt – samt för transport till jobbet, för det mesta påtvingad.

Torp redovisar pedagogiskt de politiska beslut som skapat denna moderna, etablerade och utbredda form av slaveri.

Allt började 2008 när Alliansregeringen med stöd av Miljöpartiet slopade kravet på så kallad arbetsmarknadspolitisk bedömning inför anställning av person från tredje land. Makten vreds ur händerna på facket och Arbetsförmedlingen. Arbetsgivarna fick själva bestämma behoven av utländsk arbetskraft, på ett sätt som hade få motsvarigheter i världen.

Det som såg frihetligt och progressivt ut på papperet urartade ganska snabbt till fusk och handel med arbetstillstånd. Desperata människor sökande efter ett bättre liv lockades in i slavliknande fällor på svenska byggen, restauranger, bilverkstäder, städfirmor och skönhetssalonger.

Torp följer och tecknar porträtt av de arbetskraftsinvandrare som hon intervjuat. Aura, Jorge och andra etsar sig fast i mig som läsare. Hur kan man skada och kränka människor med samhällets tysta välsignelse i världens mest jämställda land?

Den uttjatade floskeln systemkollaps får plötsligt en relevans. Svartarbete och exploatering av utländska arbetstagare snedvrider konkurrensen

Vi, skuggorna fastnar dock inte i vällovlig upprördhet. Torp gör en mångsidig och saklig framställning, förklarar tålmodigt sammanhangen, intervjuar gränspoliser, domare, politiker, fackliga företrädare.

Terrordådet på Drottninggatan blev en brutal väckarklocka. Rahmat Akilovs väg genom den dysfunktionella arbetsmarknaden tvingade svenska myndigheter att inse vidden av problemet.

Enligt ny lag från 1 juli 2018 ska man kunna dömas för människoexploatering och med inspiration från Norge genomförde man flera åtstramningar.

Men varför försvinner inte kön till bankomaten i Årsta?
Frågan om arbetskraftsinvandring är inflammerad. Media lyfter ofta upp de fall där en meriterad anställd utvisas på grund av en petitess. Det skapar en bild av fullt närvarande statlig kontroll. Inget kan vara mer vilseledande.

Torp visar på ett övertygande sätt att offentlig sektor genom en rad politiska beslut i själva verket tvingats bli en drivande faktor för den ekonomiska brottsligheten.

Lagen om offentlig upphandling får tjänstemännen att jaga lägst anbud utan att titta på helheten såsom arbetsmiljö, kollektivavtal eller underentreprenörer. Sverige har förvandlats till arbetets Absurdistan. Företag låtsas att de sköter sig och betalar skatt, inköpschefer låtsas att de följer lagen. De enda som inte kan låtsas är uzbeker, mongoler, kazaker, nicaraguaner som kommit hit och måste betala priset med sina kroppar.

Men problemet med bankomaten i Årsta är större än så.
För några dagar sedan presenterade Nationellt underrättelsecentrum en myndighetsgemensam rapport som slår fast att ”arbetsmarknadsbrottslighet riskerar att undergräva sociala strukturer.”

Den uttjatade floskeln systemkollaps får plötsligt en relevans.
Svartarbete och exploatering av utländska arbetstagare snedvrider konkurrensen. Skötsamma företag slås ut. Lönerna dumpas. Omänskliga arbetsvillkor normaliseras. Skattepengar rullar in i de kriminellas omfångsrika fickor.

Arbetaren som tvingas hämta ut sin lön kontant och luras på pengar i samma ögonblick kan alltså i vissa fall vara anställd med lönebidrag, det vill säga våra skattemedel.

Januariöverenskommelsen slår fast att dagens system för arbetskraftsinvandring ska värnas. Det är återigen oerhört angeläget för politiska krafter höger om sossarna att krossa facket, rasera tilliten till skattesystemet och undergräva välfärden. Framför sig ser dessa politiker fortsatta privatiseringar, på sikt hägrar stegvis övergång till privata försäkringar och i det blå fjärran den svenska modellen kastad på historiens sophög.

Utvecklingen vänder inte på sig själv. Men samhället måste sluta ge sitt tysta medgivande. Vi, skuggorna ger konkreta råd. Anlita inte svart arbetskraft. Skapa opinion på din arbetsplats. Stärk facket genom att bli medlem. Och ta dig till röstlokalen nästa gång det är dags.

ARTIKELN HANDLAR OM