ÅSIKT

Upp till kamp för hamnarbetarna

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
KULTUR

■ ■Hamnarbetare? Tjuriga, ovilliga till arbete, oskäligt avlönade. Som klippta ur Upp till kamp, så långt från den moderna kunskapsstaden Göteborg man kan komma. För att inte tala om deras maffialiknande fackföreningar, ständigt beredda att riskera hamnens goda namn genom att strejka för den ena eller andra petitessen.

Den bilden av Göteborgs hamnarbetare har prånglats ut i Göteborgsmedierna de senaste veckorna. I Göteborgs-Posten kunde vi i lördags läsa varför. Den kommunalt ägda hamnen har hyrt in en stor pr-byrå (samma som nyligen köpte en före detta svensk statsministers tjänster) för att regissera nyhetsflödet, plantera ”nyheter” och bygga upp en offentlig bild som medierna okritiskt publicerat. Allt för att vinna den fackliga strid som pågått sedan i somras.

■ ■När jag häromdagen fikade med en ung bekant som jobbar i hamnen slog det mig varför de satsar så hårt på denna konflikt.

I skarven mellan 60- och 70-tal revolterade många arbetare mot rationaliseringar och ett arbetsliv som kommit i motsättning till det liv man ansåg sig ha rätt till. Rädsla för nya revolter gav lagar om medbestämmande, arbetarskydd och fackliga rättigheter, liksom rader av försök att demokratisera arbetslivet.

I början av 90-talet exploderade arbetslösheten och utvecklingen slog blixtsnabbt åt motsatt håll. Över en natt byttes ideologin ut, japansk-amerikanska idéer trängde bort talet om ”det goda arbetet” och rationaliseringskonsulter drog land och rike runt. I dag är allt tal om medbestämmande borta. Konkurrenskraft är lösenordet och cheferna pekar med hela handen. Det är inte konstigt att striden i hamnen gäller just arbetstiden som på allt fler håll dikteras av företagens behov med konjunkturanpassning och beordrad övertid.

■ ■Hamnarbetarnas brott är att de i mycket lyckats stå emot denna trend genom stark sammanhållning, levande facklig tradition och demokratisk organisering. Så visst är de otidsenliga. De fortsätter att hävda rätten för dem som arbetar att ha ett ord med i laget – till och med när det gäller makten över arbetstiden.

Striden i hamnen liknar andra strider på andra arbetsplatser. Men sällan har de anställda ställt upp så starkt.

Det är en strid om makt och därför är det så viktigt för arbetsgivarna att kväsa hamnarbetarna. Därför denna välregisserade kampanj med stöd från näringsliv och politiker. Därför är det viktigt för oss andra att de inte lyckas.

Lars Henriksson, metallarbetare