Malcolm XL

Publicerad:
Uppdaterad:

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

KULTUR

Den amerikanske medborgarrättsaktivisten växer till hela världens frihetskämpe i ny biografi av Manning Marable

Malcolm X, ledare för Nation of islam, under en demonstration i Harlem 1963.
Malcolm X, ledare för Nation of islam, under en demonstration i Harlem 1963.
Foto: Foto. AP
Malcolm X fick 1964 boxaren Cassius Clay att konvertera till islam och ändra sitt namn till Muhammad Ali.

You ask me whether I approve of violence? Bara en person som inte har någon aning om vad svarta har gått igenom kan ställa en sån fråga”. I en oförglömlig scen i den svenska dokumentären The Black Power Mixtape 1967–1973, om amerikanska medborgarrättsrörelsen, läxar professorn och människorättsaktivisten Angela Davis upp den aningslöse svenske reportern som undrar om hon är för väpnad kamp.

Det är en påminnelse om betydelsen av den kamp som bedrevs av radikala och separatistiska rörelser under framför allt 60- och 70-talen i USA. Men frågan är lika relevant i dag som då. Hotet om ett potentiellt uppror igångsatt av de förtryckta har alltid skrämt makten. Ett hot som genom historien har manifesterats i karismatiska gestalter som Angela Davis, Stokely Carmichael, Svarta Pantrarna. Men den radikala lyskraften i den oförsonlige ensamvargen och aktivisten Malcolm X är svårslagen.

Historikern Manning Marables 600 sidors fanatiskt detaljerade bok om mannen och myten Malcolm X är berättelsen om framväxten av Nation of Islam, rörelsen han så aktivt byggde upp, om USA i raskrig och om den oförtröttliga kampen på gator, universitet och landets politiska arenor. Här finns också berättelsen om hans sista tid, hektiska månader på resa i Nordafrika och Mellanöstern. Resan hänger samman med en religiös återfödelse men gjordes framför allt i syfte att skapa allianser med olika regeringar för att ställa USA:s rasistiska system inför rätta hos FN. Under denna tid trappas också förföljelsen av den ”militante våldssökaren” upp. Han avlyssnas och dokumenteras nu inte bara av FBI och lokal polis utan också av CIA.

Deras omfattande infiltration har för övrigt lagt en stor del av grunden till bokens enorma detaljrikedom. Bevakningen visar hur även ett hopplöst projekt skrämmer makten.

Manning Marable, som själv gick bort av sjukdom just när hans praktverk nådde de amerikanska boklådorna, förespråkar varken integration eller separatism, snarare transformering genom bland annat allianser med andra minoritetsgrupper och perspektiv. Han stannar aldrig vid att enbart skildra den passionerade arbetsnarkomanen Malcolm X – utan beskriver lika mycket det sociala sammanhang som gjorde honom till den han var.

Där Malcolm X är finns alltid dramatik. Och ett ständigt och närvarande våld. Som 6-åring erfar han vad som troligen är ett mord på sin politiskt aktive pappa, vars kropp krossas under en oidentifierad bil. I tonåren fastnar han på droger, tar sig namnet Detroit Red, säljer sex i relationer mot mat och hyra i Harlem, för att så småningom åka fast för några inbrott i en av Bostons förorter. Han döms till sju års fängelse (hans vita kumpaner sitter sju månader för samma händelse, efter att i rättegången hävdat att de fallit offer för Malcolms onda, kriminella sidor). I fängelset sker det religiösa och politiska uppvaknandet under det nya namnet El-Hajj El-Shabazz eller kort och gott Malcolm X.

Det ständiga motstånd som Malcolm X möter finns inte bara hos den institutionella makten utan allt oftare inom den egna rörelsen. Nation of Islams högsta ledning hyser ständig rädsla för att göra sig omöjlig inför makten och en stark ovilja till solidaritet utanför den egna gruppen. Syftet är trots allt en egen stat, inte att ställa krav på frihet för alla svarta.

Polisens regelbundna övergrepp på muslimer, på svarta som höjer sin röst på gator och i fängelser – allt får Malcolm att resa sig. Han har dessutom något som få, eller ingen, av de samtida politiska rösterna hade: förmågan att göra sig hörd och viljan att lyssna till de som befann sig längst borta från politikens centrum. Förorternas fattiga, de som befolkade de överfulla fängelserna. Han kände deras vrede, kunde deras språk.

När Malcolm X mördas den 21 februari 1965, mitt i livet, är det efter över ett år av ständiga dödshot. Döden är redan accepterad, som något ofrånkomligt. Men när den kommer finns också början till något annat.

Marable vill ge Malcolm X, mannen i ständig förändring, en delvis ny politisk plats. Övergivandet av idéer om separatism och en egen stat för svarta ska inte ses som kompromiss eller populistisk anpassning till integrationsvindar utan som ett utslag av en ny och kraftfull politisk vision, menar Marable. Och det är något som växer sig allt starkare. I det ständiga sökandet efter en bakgrund till sin vision, i kampen för att hitta nya politiska formuleringar, framträder i Mannings berättelse helt nya dimensioner hos någon som inte skulle ha haft mycket till övers för mångfaldsplaner och diskrimineringslagar som affirmative action (eller slåss för att ras inte ska spela någon roll). Han var en person som utmanade vita långt före postmoderna studier om vithetsprivilegier och som såg hur svart frihet i USA är beroende av frihetskamper i hela världen.

Så får Malcolm X en självklar plats också i 2000-talets vidare, globala frihetshetskamp.

Anna-Maria Sörberg

Publicerad:

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.