Botarméer sätts in mot demonstranterna i Kina

Omöjligt att bortse från Elon Musks starka affärsintressen i landet

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

En vaka hölls i går vid Hongkongs universitet till minne av alla de som dött till följd av Kinas nollcovid-policy. Den utlösande faktorn var en brand, där det sades att myndigheterna på grund av covidrestriktionerna blockerade utgångarna, varpå tio personer omkom.
En vaka hölls i går vid Hongkongs universitet till minne av alla de som dött till följd av Kinas nollcovid-policy. Den utlösande faktorn var en brand, där det sades att myndigheterna på grund av covidrestriktionerna blockerade utgångarna, varpå tio personer omkom.

Tiotusentals mobiler hålls upp i luften, slagorden ekar mellan husen: “Vi vill ha frihet!”. Sedan: “Xi Jinping – avgå!”. De modigaste längst fram river den korrugerade plåten som myndigheterna satt upp, bilderna läggs ut direkt på de sociala plattformarna WeChat och Weibo. De som inte håller i mobiler har tomma, vita pappersark i händerna, en symbol för bristen på yttrandefrihet som etablerades under protesterna i Hongkong 2020. Ytterligare hundratusentals människor online hinner häpna över hur stora demonstrationerna är, men sedan tas filmerna ner från de inhemska tjänsterna. Den enorma statliga censurapparaten minskar spridningen, men den upphör inte.

Fler och fler postar istället en enkel fras på sociala medier: “Jag såg det”.

 

Det som satte igång allt var rapporter om en brand i staden Urumqi. De sa att lokala myndigheter blockerat utgångar för att upprätthålla covidrestriktionerna, och på så sätt stängt de tio dödsoffren inne. Myndigheterna nekade men till ingen nytta; lokala minnesvakor blev till protester i hela landet och från olika delar av det kinesiska samhället. Studenterna väver in sånger som “Internationalen” mellan slagord om yttrandefrihet och krav på president Xis avgång.

Arbetarna protesterar också, utanför Foxconns enorma fabrik i Zhengzhou övergick demonstrationerna till kravaller. Foxconnfabariken är den enda i världen som producerar Apples Iphone 14, deras mest avancerade modell, och Apples aktie sjönk på grund av protesterna. Det är inte bara covidrestriktioner som utlöst arbetarnas ilska, i filmer hörs krav på högre ersättning och bättre arbetsförhållanden.

 

Protester är inget nytt i Kina men den här gången står president Xi inför en viral flerfrontsattack. Slagorden hörs simultant från såväl stad som land, från välutbildade och arbetare. Sociala plattformar ökar kraften exponentiellt: studenternas marsch mot kravallpolisstyrkor inspirerar fabriksarbetarna som ser bilderna på smartphones, instängda i mobiltillverkarnas karantänstängda sovsalar.

Kina vill inte bli ett nytt Ryssland – ekonomiskt isolerat och i geopolitisk karantän – så president Xi är just nu på charmoffensiven

Antalet poliser på gatorna i Peking och Shanghai har mångdubblats efter helgens demonstrationer. De går fram till vem som helst och rycker åt sig telefonen för att radera bilder och filmer på protesterna. Deras bryska ingripanden filmas i sin tur och sprids på exempelvis Twitter bortom Kinas gränser.

Som moteld spottar säkerhetstjänstens botarméer ur sig reklam för eskorttjänster på plattformen. Med hjälp av hashtags och inläggstext kopplas de till de städer där protesterna äger rum – detta för att twitteranvändare ska få upp en mängd andra sökresultat högre upp när de letar efter information om oroligheterna. Då Elon Musk gjort sig av med de twitteranställda som hade till uppgift att motverka påverkanskampanjerna, möter den kinesiska staten svagt motstånd. Det går i sammanhanget inte att att bortse från Elon Musks starka affärsintressen i landet; Tesla tillverkar de flesta av sina bilar i landet och Kina är företagets viktigaste marknad utanför USA.

 

Kina vill inte bli ett nytt Ryssland – ekonomiskt isolerat och i geopolitisk karantän – så president Xi är just nu på charmoffensiven, inte minst visavi USA. Mycket tyder på att Xi kommer att lyckas – USA:s och EU:s ekonomier är beroende av Kina. Men frågan är om en sådan internationell framgång kan blidka hemmaopinionen, nu när missnöjet över lockdowns och nollcovidstrategi växt till systemkritik.

Om protesterna fortsätter hotar det landets ekonomiska motor – utländska företag och investerare skyr osäkerheten ett arbetaruppror för med sig. Kanske får det president Xi att släppa stoltheten och lätta något på covidpolitiken. Kanske slinker lite medborgerliga rättigheter med – men sannolikt inte. Covidprotesterna och arbetarnas missnöje går att gå till mötes, det är slag som går att förlora. Men kampen mot liberalismens reformer är ett krig som Xi måste vinna för att överleva. Till varje pris.

Publisert:

LÄS VIDARE

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.