ÅSIKT

Visa SVT på Facebook

Jan Scherman: 10 förslag som kan rädda radio och tv i allmänhetens tjänst

Foto: SVT
”Rapport” i sociala medier är ett av förre TV4-chefen Jan Schermans förslag till utredningen som kan avgöra public service framtid.
KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Foto: Anna Tärnhuvud
Kulturminister Alice Bah Kuhnke ger inom kort riktlinjer till den utredning som avgör public service framtid.

PUBLIC SERVICE. En månad efter terrorattacken i Stockholm är självkritiken bland medieföretagen fortfarande en monumental bristvara. Det är tveklöst så att osäkerheten kring den självständiga och kvalitativa journalistiken växer. Jag drar slutsatsen att vi mer än någonsin tidigare behöver ett reformerat och förstärkt public service, som inte lyder under marknadens vinstvillkor och klickokrati.

På ett sätt går det att förstå den interna hyllningskören efter terrorattacken. Mediecheferna sjöng i kanon. Först Aftonbladet, sedan Expressen och därefter Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och även public service. I ett extremt läge klarade medierna snabbheten. Tv-tablåer och förstasidor gjordes om i imponerande tempo. Reportrar, som ställdes inför tuffa utmaningar, agerade professionellt.

Men jag hakar upp mig på hur man betygsätter sig själv, utan antydan om svårigheter och komplexitet när alla sänder live. Medierna, som kompromisslöst ska granska andra, är så devota i sin självbetraktelse att man snart är i nivå med poliskårens förmåga att vifta bort kritik, skylla på andra eller breda ut sig kring bristande resurser.

När medieföretag i alla kategorier kapprustar för att vinna matchen om att sända mest direkt uppstår en källkritisk utmaning. Att Facebook och andra sociala medier allt oftare hinner först med nyheter borde diskuteras intensivt, inte minst ur perspektivet hur det påverkar traditionella medier. När kända hatsajter och okända nättroll blandar sig i nyhetsförmedlingen och tävlingen att hinna först och sända mest är ju risken uppenbar att flödet av obekräftade uppgifter ökar.

Trycket på nyhetsdesken att lägga ut dramatiska påståenden när alla kör live eskalerar i detta nya medielandskap. Klicken tickar allt snabbare i realtid, synligt på skärmar för alla redaktionella beslutsfattare. Många betyder mer pengar eftersom fler då också ser de omkringliggande annonserna, eller den reklamfilm som ofta startar videoklippet.

Pulsen påverkar. Att påstå något annat vore naivt. Pengar påverkar också, lika naivt att förneka det. Sparplaner duggar tätt. Och inga nya jobb är i sikte.

Just nu ska TV4 skära ned, ta bort 90 jobb och spara 400 miljoner. Det ryker ett antal journalistjobb till utanför Stockholm. Minst 35 kommuner i Sverige saknar just nu någon form av fast nyhetsredaktion. Hur många hundra journalister som får sparken i år vet ingen. Men hotbilden är tydlig.

Neddragningarna i de kommersiellt finansierade medierna handlar om en enkel princip – den överordnade regeln är sista raden. Detta gäller oavsett om pengarna kommer från reklam, lösnummerförsäljning eller betaltjänster. Vinsten går före publicistiken. Det blir alltmer uppenbart att kvartalsrapporter, vinstmaximering och andra marknadsekonomiska principer är en bräcklig grund för publicistiken.

Under mina 20 år på TV4 visste jag mycket väl att utan ett positivt resultat skulle jobben hotas. Jag har med hetta försvarat TV4:s uppdrag som kommersiellt finansierad public service. Med samma intensitet lovordat alla olika former av kommersiellt finansierad kvalitetsjournalistik.

Jag gör det fortfarande, men med ett gnagande och växande tvivel då pengarna fått en sådan bedövande makt. Siffrorna är överordnade och orden får lydigt underordna sig. Att de stora bolagen som Bonniers, Schibsted och MTG tjänar pengar räcker inte. Mycket vill ha mer, mer än förra årets vinst på totalt 3 miljarder och en omsättning på 60 miljarder. När just de här mediebolagen attackerar public service och kräver del av licenspengarna för egen kvalitetsjournalistik är det väl magstarkt och oförblommerat girigt.

Vad som krävs nu är ett förstärkt och tydligare public service.

Jag har ofta kritiserat public service för att man sneglat alltför mycket på de kommersiella medierna. Jagat tittare och fixat sponsorpengar som vilket kommersiellt bolag som helst. Men  idén med public service är att man inte behöver agera som om man vore vinstdrivande, inte heller kommersialisera sitt utbud. Själva poängen är att stå fri från marknadskrafterna.

I publikmätningar från terrorattacken i Stockholm framträder SVT:s och SR:s stora betydelse. Förvisso är Aftonbladet i topp som primär nyhetskälla enligt opinionsundersökningsföretaget Novus. Men allmänhetens förtroende visar sig vara störst för SVT och SR. I en särskild del av Novus-rapporten ger 30 procent SVT högsta betyg och SR får drygt 20 procent. Aftonbladet och Expressen ligger efter på 10 respektive 6 procent.

Även när det gäller fördjupning tycks SVT vara bäst. Men det som kanske mest markerar förändring är att Facebook är den viktigaste nyhetskällan efter Aftonbladet. I Novus-rapporten om terrorattentatet syns högerextrema sajter som Avpixlat och Friatider. Det är små siffror, men de finns där och väljs som primär nyhetskälla av tillräckligt många för att det ska bli mätbart. 

Det är alltså i högsta grad ett nytt läge där fria och oberoende medier blir viktigare än någonsin.  Inom kort ska kulturminister Alice Bah Kuhnke leverera direktiven till den utredning som ska bestämma de framtida riktlinjerna för public service. Utredningen jobbar sedan tidigare med frågan om finansieringen.

De kommersiella mediernas tydligare marknadsekonomiska underkastelse betyder att det behövs ett mer kraftfullt public service. Det finns stora behov. Jag listar här ett tiotal åtgärder som skulle bidra till ett starkare, bättre och mer självständigt public service. 

Alltmedan de kommersiella medierna sätter in nya sparplaner, jagar vidare efter nya affärsmodeller och nya vinster får public service en allt viktigare roll i vårt demokratiska samhälle och dess grundläggande behov av oberoende medier. 

Men om utredningen inte agerar tror jag tyvärr att radio och tv i allmänhetens tjänst riskerar att långsamt förtvina.

FAKTA

10 förslag för ett stärkt public service

  1. Ersätt radio- och tv-licensen med en public service-avgift för hushållen. Avskaffa alla former av kommersiell finansiering, som sponsring. Låt inte public service använda pengarna till lobbying.

  2. Skapa långsiktighet genom ett tioårigt avtal mellan public service-bolagen och staten.

  3. Slå ihop de tre bolagen SVT, SR och UR och gör ledning och administration effektivare. Återinvestera besparingarna i programverksamheten.

  4. Låt public service sända på Facebook, Youtube, Snapchat och andra sociala medier och utred hur svenska medier i större utsträckning ska kunna använda SVT, SR och UR på sina webbsidor.

  5. Gör programutbudet tydligare genom att peka ut fokusområden och tona ned innehåll som redan finns i överflöd i det kommersiella underhållningsutbudet.

  6. Fördubbla antalet orter där SVT har redaktionell närvaro. Utlokalisera ett nyhetsprogram, Rapport eller Aktuellt, till företrädesvis Luleå alternativt Göteborg.

  7. Säkerställ en nyhetsservice som fungerar med resurser för direktsändning dygnet runt. Gör mer kultur, svensk film, drama, dokumentärer och barnprogram.

  8. Bygg ut korrespondentnätet i världen.

  9. Förhindra detaljstyrning genom så kallade public value-test när public service gör nya satsningar. Gör istället bolagens årliga redovisningar mer detaljerade och öppna. Därmed får Myndigheten för press, radio och tv bättre möjlighet att i en årlig granskning kunna kontrollera hur public service-bolagen sköter sitt uppdrag.

  10. Public service-bolagens stiftelse får inte vara en politisk reträttplats. Inför karenstid för ex-politiker på minst fyra år. Samma gäller för styrelseplats i det nya sammanslagna public service-bolaget.