ÅSIKT

I sin egen takt

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Foto: Lugn - nu på cd.
KULTUR

■ ■Kristina Lugn läser ” Jag är inte en schlager. Jag råkar bara handla om samma saker”, det första vi tänker då är kanske inte, oj en sån musikalitet!

Istället kan man lugnt påstå att hennes poesi är en synkop mitt i ord- och ljudströmmen. Synkop innebär en sammanslagning, avhuggning, förkortning, en förskjutning av betonade taktdelar. Det kan också betyda ” avvikelse från det normala”, att man laborerar med betoningsmönstren så att läsaren och lyssnaren själv måste foga ihop metriken. Till exempel:

Men för det mesta sitter jag bara / under diskbänken och njuter / av min egen frånvaro. /Galopp galopp.

■ ■Nu får vi också en jazztrio i samma kök. Esbjörn Svenssons Trio, e.s.t, vars nordiskt stjärnklara musik omlindar Lugns vardagspoesi till ett mycket lyckat möte.

Ta virveltrummans osentimentala slag till Lugns pamflett: ” Vi lever i en demokrati. Jag röstar för att de levande i denna världen ska vägra lämna mig ifrån sig”. Eller ta pianots droppstensformationer när hon läser ” De som verkligen älskar språket pratar inte så mycket. De som verkligen verkställer sin kärlek till språket slår vakt om tystnaden...”

■ ■I sina bästa stunder uppstår de skönaste off-beat-fraseringar. Som i texten där ” Putte är så underbar. Ibland måste jag dunka huvudet i kylskåpsdörren och ibland måste jag klippa sönder bröstvårtorna med svärmors manikyrsax och ibland måste jag kasta mig handlöst in i torktumlaren mitt på blanka eftermiddan.”

Hon har sina egna taktarter och det är jag glad för.

Poesi/musik

Mikael Strömberg