ÅSIKT

Massakern lever i det kollektiva minnet

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

avPia Bergström

KULTUR

Kinesiska författare vågar berätta

Robert Bolano pryder omslaget till Karavan.

TIDSKRIFT När Folkets befrielsearmé riktade sina vapen mot den egna befolkningen på Himmelska fridens torg förändrades allt i Kina. Inte bara den spirande kinesiska demokratirörelsen krossades. Det blev också slutet för 1980-talets avantgardistiska litteratur, skriver Lin Engdahl i tidskriften Karavan (nr 2-2014) i en artikel om massakerns kulturella efterdyningar. 

Till och med minnet av massakern blev tabu, böcker och filmer förbjöds och tidningar och förlag stängdes ner. Intellektuella greps och dömdes till långa fängelsestraff vilket ledde till massflykt av kinesiska kulturutövare till USA, Canada och Europa. Men i det kollektiva minnet lever händelserna 1989 och för den yngre generationen kinesiska författare i dag som vågar skriva öppet om känsliga motiv, åtminstone för en utländsk publik, är massakern ett symboliskt viktigt motiv. Som i Ma Jians Beijing Coma, Li Yiyuns Kinder than Solitude. Eller Yu Hua i sin essäsamling Kina med tio ord (Sv 2010).

I Karavan finns bland andra nedslag i världslitteraturen en intervju med Roberto Bolano, gjord före hans död 2003, av Eliseo Álvarez. Bolano talar öppenhjärtligt om sin lättjefulla hippie-ungdom, varför han blev anarkist, vad han tycker om Neruda och Borges.