ÅSIKT

En bön för Jimmie Åkessons frälsning

Martin Aagård möter den sverigedemokratiska väckelserörelsen inom frikyrkan

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
1 av 3
KULTUR

Fredagen den 12 januari i år, någon gång mellan fyra och fem på morgonen, vaknade Lars Enarson med ett ryck i sin lägenhet i centrala Jerusalem. 

Han hade nåtts av ett budskap.

Ett tilltal. 

Orden kom för honom med både kraft och klarhet. Han förstod att det måste vara Gud som talade.

Han greppade mobiltelefonen. 

Ord för ord skrev han ner Herrens budskap.


Det som sker nu i Sverige ingår i en medveten strategi att bryta ner samhället för att kunna införa antikrists diktatur. De enda som erbjuder ett alternativ till denna utveckling är Sverigedemokraterna.


När han lagt sig kvällen innan hade han inte haft en tanke på Sverige. Det hade han ärligt talat inte haft på många år. På flera sätt hade han vänt Sverige ryggen. Hans kall var ju Israel. ”Kristen sionist” kallar han sig. Sedan 90-talet har han med basen i Israel drivit bönerörelser, kämpat för judarnas ensamrätt till Tempelberget, utforskat kristendomens judiska rötter och skrivit böcker. Den stora skökan – vem är hon (2007) är väl den mest kända.

Det var det som var hans tjänst.

Foto: DORON KEIDAR
Lars Enarson

Församlingsgemenskapen i Golanhöjderna, Elia bönearmé. The watchman international. Cry for Zion. Bibelhandböckerna. Inte Sverige.

Men här var han nu. Gud hade gett honom ett uppdrag.

Det var en tung börda som lades på hans axlar, erkänner han. 

Men han uppmuntrades av tron på att förändring är möjlig för Sverige. En radikal omvändelse är inom räckhåll.

Sagt och gjort. Lars Enarson startade en ny bönearmé. Den fick namnet ”7:14” efter versen i Andra krönikeboken som förklarar att Gud förlåter det folk som ödmjukar sig.

Han tog Guds buskap ut på vägarna. 


I helgen nådde Lars Enarsons valturné Kristet center i Solna. En liten församling där många talar finska som delar sina slitna lokaler med flera andra, mer eller mindre kända frikyrkor. I fredags hade Eritreanska församlingen bönemöte i samma rum.

Men så fullt som det var under söndagskvällen har det inte varit sen predikanten Birger Skoglund var här, försäkrar en kvinna som menar att ryssen kommer att invadera oss om inte Sverigedemokraterna vinner valet. Så står det i alla fall skrivet.

Många är här för första gången. De kommer från Hillsong, Filadelfia, Citykyrkan. Män i blå skjortor. En kvinna i huvudduk. Gäster från Ungern som vittnar om hur deras böner krossade kommunismen och återupprättade nationen. Barn. Gamla. Manbuns.

Och som det bads.

Redan under den inledande lovsången Shalom Aleichem låg den första tanten på golvet i hänryckelse.

Jag prisar dig att du griper honom så starkt att vi får se en förnyad Jimmie Åkesson, en frälst Jimmie Åkesson, fylld med din kärlek, fylld med vishet och kraft.


Framför allt bads det för Jimmie Åkessons frälsning. Lars Enarsons svåger greppade mikrofonen.

– Jag ber att han ska kapitulera inför dig fader! Att den skiljemur som är mellan er ska rasa i Jesu namn! Jag prisar dig att du griper honom så starkt att vi får se en förnyad Jimmie Åkesson, en frälst Jimmie Åkesson, fylld med din kärlek, fylld med vishet och kraft. Jag tackar dig för det fader. Jag prisar dig att du förvandlar honom fader.

Det bads för omvändelse i Sverige. För att vi ska kunna sjunga Du gamla du fria och lyfta fanan och det kors som är rest över vårt land. Sverige tillhör Jeshua Messias, Jesus Kristus. Halleluja vi vill ge det här landet till dig, herre.

Det bads för att stoppa den sodomitiska livsstilen i vårt land. För att stänga gränserna. För frihet från EU och för att stoppa den skändliga katolska kyrkans inflytande över svensk kristenhet. Skökan! Genom Barcelonaavtalet tvingar arabstaterna oss att ta emot muslimer i utbyte mot olja. Att det undertecknades i Rom, i Vatikanstaten, är knappast en slump.


Lars Enarson lyfter den svenska fanan och pekar på korset. Det korset fick vi när vi frigjorde oss från påven. Länderna med korset i flaggan ska sprida ordet till Europas avkristnade miljoner.

Han pausar för att spela en låt med den omvände rapparen Sebastian Stakset.

En sverigedemokratisk lokalpolitiker fattar micken och ber för valstugorna och Sverigedemokraternas valarbetare. De måste slippa trakasseras av muslimer.

Men framför allt: Israel! Israel! Sverige kan inte ha en Israelfientlig regering! Margot Wallström är en skam.

En man i Israeli Defence Forces t-shirt ligger i fosterställning över sin stol.

Halleluja.

Halleluja, sänd eld över Sverige.

Nu välsignar vi Lars. Swish går bra.


Foto: URBAN WIDHOLM
GABRIELLA MELLERGÅRDH/DAGEN


Ganska exakt 60 mil därifrån, strax utanför Åre, ställer Urban Widholm in dagens löprunda. Han hade egentligen planerat att springa två mil runt Storsjön. Varje gång han springer samlar han in pengar. Denna gång behövdes 5 000 kronor till en familj som tar hand om ensamkommande ungdomar. BG 5163-9136, Swish 123-6800155.

Men det var för mycket andra göromål.

Urban Widholm har en mustasch som påminner starkt om Sverker Olofssons och han älskar också Israel. När 59 personer dödas i Gaza tvekar han inte att läxa upp Sveriges Radio på sin Facebookvägg för att deras rapportering är partisk.

Han har anordnat maratonläsning av Bibeln i Jerusalem. Han har delat ut biblar i Irak, inbjuden av Saddam Hussein. Han har i decennier sprungit över världen från Etiopien till USA för att sprida Guds ord. Sammanlagt har han samlat in 250 miljoner kronor i dagens penningvärde.

Man kan enkelt konstatera att han inte är någon större vänsterradikal. Den som följt svensk kristenhet vet mycket väl vem han är. Till och med Lars Enarson nickar besvärat när han hör hans namn. Men ändå anklagas han nu av gamla vänner inom Pingstkyrkan för att springa PK-vänsterns ärenden.

Skälet? Han springer. Han springer för att samla in pengar till advokater som får rycka in när flyktingarnas lagstadgade rättshjälp inte räcker till. 

Dessutom skjutsar han flyktingar, startar företag, ser till att ungdomarna hamnar i arbete när de fått avslag på asylansökan. Överklagar när Migrationsverket mörkar att besluten vunnit laga kraft och därmed gör det omöjligt att veta när de 14 dagar de har på sig att skaffa arbetstillstånd inträffar.

Dagligen ränner han runt djupt inne i migrationspolitikens snårskog för att hjälpa och ”släcka bränder”, som han säger. Hans engagemang är kompromisslöst. Och han är inte ensam. Flyktingströmmen 2015 väckte kyrkan och folkrörelserna till liv, menar han. Tidigare sov de.

Sverige bör inte frukta att vi lär afghanska ungdomar om religionsfrihet, pressfrihet och demokrati, menar Urban Widholm.

– De som ska vara rädda är mellanöstern. Talibanerna ska vara livrädda nu för vi håller på att inympa framtidens demokrati i de här länderna!

Själv har han bestämt sig för att rösta på centern. På sin kompis Pelle Åsling närmare bestämt.

– Det är en hel del som inte känner sig hemma i KD längre, menar han.

– Så längre jag orkar ska jag vara ett motstånd mot de som försöker negligera människovärdet.

Mitt emellan den främlingsfientliga och den flyktingvänliga väckelsen flämtar Kristdemokraternas låga


Frikyrkan är kluven, på ett sätt som nästan får en att misstänka att onda krafter ligger bakom.

Konflikten har långsamt trappats upp.

Under kaoset efter valet 2014 publicerade 380 svenska frikyrkopastorer ett upprop som slog fast att Sverigedemokraternas människosyn inte är kristen. Även Livets ord har sagt ifrån mot den ”främlingsfientliga väckelsen”. På årets stora sommarmöte varnade förstepastor Joakim Lundqvist alla kristna att närma sig SD. Reaktionerna blev starka.

Samtidigt bekostar församlingens gamla stjärna Runar en egen liten väckelseturné tillsammans med Jimmie Åkesson. Det sista mötet hålls dagen innan valet.

Carola, å sin sida, berättade härom året att hon öppnat sitt hem för flyktingar.

Splittringen är med andra ord total.

Och mitt emellan draget från den främlingsfientliga och den flyktingvänliga väckelsen flämtar Kristdemokratins låga. Partiet förlorar sina troende väljare åt två håll. I maj lämnade den välkände ”flyktingpastorn” Bengt Sjöberg partiet efter 50 år på grund av deras hårdare linje i invandringsfrågan.

De frikyrkliga väljarnas stöd för partiet har sjunkit från 70 till 41 procent, enligt en undersökning i tidningen Dagen. Rekordmånga av dem är osäkra.

Nästan alla jag pratar med på Kristet center har bestämt sig för SD. Två äldre damer vacklar lite. Det blev två valsedlar på KD och en på Jimmie.

– Det är ju det här med Barcelonaavtalet eller Bilderberggruppen eller vad det heter, säger den raraste.

Ebba Busch Thor är för att homosexuella ska få adoptera barn, svarar Lars Enarson på frågan om vad hennes svek består i. Hon leder ett parti som en gång startades för att stoppa aborter.

Även hon får en bön.

– Och jag ber för Ebba Busch Thor, fader! Att du ska skaka om henne fader! Att du ska möta henne fader. Att det ska brinna en eld i hennes inre fader. Att hon går tillbaka till Levi Petri rötter, fader. Tack för att vi ska få se henne förvandlad, fader!


Frikyrkan, som en gång i tiden tog avstånd från den världsliga makten har blivit allt mer politisk. På ett amerikanskt sätt, kan tyckas. Men större auktoriteter än jag på såna frågor menar att så inte alls är fallet. Den svenska frikyrkan befinner sig fortfarande långt från den amerikanska domedagshögern.

Kanske kan man jämföra det med islamismen istället.

För det är inte bara den konservativa förkunnelsen och politiseringen av religionen som för tankarna dit. Enarsons 7:14-rörelse uppmanas att be på fasta tider, minst tre gånger om dagen. Det saknas i princip bara böneutrop.


Den ack så vänliga kvinnan i bänken bakom mig, med två söta döttrar som hänger runt hennes hals, påpekar att Jihad kommer i många skepnader. Det bedrivs inte bara med krig, förklarar hon. Nej det finns kulturell jihad och migrationsjihad också. Muslimerna flyttar hit och skaffar barn för att ta över. Det har de gjort i hundratals år.

Tolv barn är normalt i Israel gormar Enarson från scenen. I Sverige är fyra barn abnormt! Inflytande är direkt kopplat till hur många barn du har. Låt oss få se gudfruktiga familjer igen i Sverige. Den sodomitiska livsstilen måste bort.

– Gud välsigne dig, ler hon.



Uppdatering: I en tidigare version av texten användes ordet ”förbannad” istället för det rätta citatet ”förvandlad”. Misstaget rättades till efter att förbedjare Åke Samuelsson påpekat det.

ARTIKELN HANDLAR OM