Kultur

Vi kräver att EU arbetar hårdare för Dawit Isaak

Stödupprop med krav från svenska medier

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Den 23 september har Dawit Isaak suttit fängslad i 20 år. Dagens upprop kräver att EU tar ansvar för sin medborgare samtidigt som pressen måste öka för att förändra den politiska situationen i Eritrea.
Den 23 september har Dawit Isaak suttit fängslad i 20 år. Dagens upprop kräver att EU tar ansvar för sin medborgare samtidigt som pressen måste öka för att förändra den politiska situationen i Eritrea.

KULTUR

Den 23 september har den svenske journalisten och författaren Dawit Isaak suttit i fängelse i Eritrea i 20 år. Tre statsministrar och sex utrikesministrar har hittills misslyckats med att få honom fri. Att svensk utrikespolitik har något att lära är uppenbart.

Därför är det positivt att regeringen i somras tillsatte en kommission som ska granska svenska myndigheters arbete med att uppnå frigivning av Dawit Isaak. Kommissionen ska också utreda arbetet för Gui Minhai, den svenske författaren och förläggaren som 2015 kidnappades i Thailand och fördes till Kina där han fängslades.

För att kommissionens rapport ska bli användbar och leda till konkreta förändringar i Sveriges agerande i båda dessa fall är det viktigt att den undersöker vad som gjorts och inte gjorts, att andra länders liknande insatser kartläggs, och att den går till botten med politiska överväganden i såväl Sverige som EU. Utifrån dessa erfarenheter kan kommissionen ge förslag på en sammanhållen politisk strategi framåt, och inte bara en lista på saker som blivit fel.

Det finns en reell risk att andra svenskar med rötter i exempelvis Afghanistan, Belarus, Egypten, Iran och Turkiet i framtiden fängslas på besök i sina tidigare hemländer på grund av sitt engagemang för yttrandefrihet och demokrati. Om regeringar i dessa länder inte accepterar personernas svenska medborgarskap, och förvägrar Sverige möjligheten att ge dem konsulärt stöd – som i Dawit Isaaks fall – behöver Sverige en politik som är grundad i erfarenheter av vad som är mest effektivt för att politiska fångar ska släppas.

Den samlade erfarenheten från människorättsorganisationer är att politiska fångar släpps när trycket inifrån och utifrån på myndigheterna blir för högt, när det blir politiskt för dyrt för regeringen att hålla en person fängslad.


För det första bör kommissionen därför samla in erfarenheter från de stora internationella organisationerna som arbetar med politiska fångar, exempelvis Amnesty International, Human Rights Watch, Committee to Protect Journalists och Reportrar utan gränser för att ta del av deras erfarenheter av vad som fungerat i odemokratiska länder och vad som skulle kunna fungera specifikt i Eritrea. Det är utifrån dessa erfarenheter kommissionen ska bedöma den svenska regeringens agerande.

Målet med den svenska Eritrea-politiken kan inte bara vara att Dawit Isaak släpps fri, utan att den politiska situationen i landet som gjorde att han en gång fängslades förändras

En viktig erfarenhet är att auktoritära regimer inte släpper politiska fångar på grund av välvilja. Ibland släpps de däremot som en del av en förhandlingslösning, i utbyte mot bistånd, politiska eftergifter eller något annat. Det är en problematisk strategi, eftersom den skapar incitamentet för regeringen i fråga att fängsla andra journalister eller människorättsförsvarare, att förhandla om i ett senare skede. Så länge som auktoritära och totalitära regeringar som den eritreanska kan använda politiska fångar i förhandlingar om biståndspengar och handelsavtal kommer de att fortsätta fängsla sina kritiker.

För det andra behöver kommissionen därför identifiera vilken roll Dawit Isaak har haft i Sveriges och EU:s utrikes- och biståndspolitik gentemot Eritrea. Använder Eritrea Dawit Isaak och andra politiska fångar för att vinna politiska fördelar?

Ett av de verktyg Sverige inte tycks ha använt nog i arbetet för Dawit Isaak är just att han också är medborgare i EU. I EU:s årliga rapport om demokrati och mänskliga rättigheter i världen beskrivs allvaret i Eritrea väl, att situationen gällande yttrande- och mötesfrihet är oförändrad sedan länge, att de politiska fångarnas öde förblir okänt trots återkommande påpekanden från det internationella samfundet, och så vidare. Men rapporten säger inte att det även sitter EU-medborgare som Dawit Isaak i landets fängelser.

I maj beslutade EU också att blåsa nytt liv i partnerskapet med Afrikas horn, där bland annat Eritrea ligger. Där sägs tydligt att EU kommer att ”öka samarbetet med människorättsförsvarare” och stå fast vid åtagandet att ”stödja övergångar till demokrati” i regionen. I ett sådant arbete måste frisläppandet av politiska fångar som Dawit Isaak vara högst på agendan.


Målet med den svenska Eritrea-politiken kan inte bara vara att Dawit Isaak släpps fri, utan att den politiska situationen i landet som gjorde att han en gång fängslades förändras. Den svenska regeringen såväl som svenska europaparlamentariker skulle kunna arbeta för att frisläppandet av Dawit Isaak och de andra politiska fångarna blir en förutsättning för ett närmare samarbete med Eritrea inom EU:s partnerskap med Afrikas horn.

Kommissionen behöver alltså både jämföra det svenska arbetet för Dawit Isaak med internationella erfarenheter av arbete med politiska fångar, och sätta det i relation till Sveriges och EU:s övriga politik gentemot Eritrea.

20 år efter att den eritreanska regeringen i skuggan av attackerna den 11 september 2001 slog ned på hela den fristående pressen i landet och fängslade Dawit Isaak och dussintals andra journalister, behöver den svenska regeringen i grunden ompröva sin politik för att få honom fri. Regeringens arbete för frisläppandet av Dawit Isaak måste inkludera frisläppandet av alla andra journalister och människorättsförsvarare från landets fängelser, och EU:s arbete för demokrati och mänskliga rättigheter i Eritrea måste inkludera Dawit Isaak.


Aftonbladet, kulturchef Karin Pettersson
Amnesty Sverige, tf generalsekreterare Anna Johansson
Dagens Nyheter, kulturchef Björn Wiman
Expressen, kulturchef Karin Olsson
Göteborgs-Posten, kulturchef Björn Werner
Journalistförbundet, ordförande Ulrika Hyllert
Kerstin Brunnberg, journalist
Publicistklubben, ordförande Robert Aschberg
Stödkommittén Free Dawit, ordförande Elisabeth Löfgren
Svenska Dagbladet, kulturchef Lisa Irenius
Svenska PEN, ordförande Jesper Bengtsson
Sveriges Författarförbund, ordförande Grethe Rottböll
Sveriges Tidskrifter, vd Kerstin Neld
Tidningsutgivarna, styrelseledamot Thomas Mattsson
Utgivarna, vd Robert Olsson

ANNONS EXTERN LÄNK

Höstdeal - Prova BookBeat gratis i en månad.

BookBeat.se

Publisert:

Aftonbladet

/

Kultur

/

Dawit Isaak

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.

Ja, tack!

ÄMNEN I ARTIKELN

Dawit Isaak

Gui Minhai

Yttrandefrihet

Mänskliga rättigheter

Eritrea

EU