ÅSIKT

Opererad Nibelungens ring en dålig idé

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
KULTUR

Nedbantad till 65 minyter blir den ett sammanhangslöst potpurri

Foto: Nina Stemme och Aleksandrs Antonenko i ”Flickan från Västern”.

MUSIK Kungliga Hovkapellet satsar så här vid slutet av det stora Wagner-året på opera utan sång. En holländare vid namn Henk de Vlieger har satt ihop en fyrsatsig ”symfoni” - 65 minuter lång - av musik från Nibelungens ring, både rent instrumentala avsnitt och sådana där sångstämman är bortopererad. En dålig idé! Wagner tänkte inte symfoniskt utan dramatiskt. Varje takt i detta jätteverk har dramatisk funktion och förvandlas här till ett sammanhangslöst potpurri.

Cd:n är det första dokumentet (Bis/Naxos) av nye chefsdirigenten Lawrence Renes verksamhet och utfallet kunde ha blivit bättre.

Roligare kan man ha med en ny dvd från samma kungliga opera (EuroArts/Naxos). Den innehåller Flickan från vilda västern, inspelad i februari 2012, en lyckad uppsättning av ett mindre lyckat verk. Puccinis musikdramatiska spagettivästern är en kuriös historia, som här i alla fall berättas på ett någorlunda trovärdigt vis. Men det är i första hand en opera som står och faller med att man har bästa tänkbara sångare i de tre stora rollerna, och det har man med Nina Stemme, Aleksandrs Antonenko och John Lundgren.

Apropå den aktuella Barna Hedenhös-debatten måste jag dock tipsa den i vårt land så aktiva moralpolisen om att Puccini inte följer 2010-talets etniska regelverk. Operans två indianer har bara underordnade tjänarroller och deras enda bidrag till operavälljudet är ”Ugh! Ugh!”.