Lögnen om Las

avPetter Larsson

Publicerad:
Uppdaterad:

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Samnordisk studie slår hål på borgerlig idé

DEBATT Lagen om anställningsskydd, las, måste luckras upp. Det skulle ge alla de så kallade outsiders, inte minst ungdomar och invandrare, som hankar sig fram på tillfälliga anställningar, en chans att ta sig in på arbetsmarknaden.

Mot dem står de fast anställda, insiders, som med näbbar och klor vaktar sin egen anställningstrygghet.

Så lyder en populär idé, som saluförts av borgerliga partier i årtionden.

Men nu slår en ny samnordisk forskningsstudie hål på den tanken. Outsiders och insiders har inte olika intressen, i alla fall inte om man frågar dem själva.

Studien med den långa titeln Attitudes towards labour market regulation within the Nordic countries: the significance of job insecurity offentliggörs senare i år.

De tre forskarna Jørgen Svalund, Antti Saloniemi och Patrik Vulkan har gjort snarlika enkätundersökningar i Finland, Norge och Sverige. Man har frågat dels om folk vill att las ska luckras upp, dels om man tror att en uppluckring av las skulle minska arbetslösheten.

Och häpnadsväckande nog går det inte att se några skillnader i inställningen till las mellan insiders och outsiders. Om något, så vill de med otrygga anställningar hårdare slå vakt om las. Tvärtemot vad som alltså brukar påstås.

Här skiljer sig de nordiska länderna från andra i Europa, där man kan se en tydligare uppdelning mellan outsiders och insiders.

Forskarna har inga entydiga förklaringar till skillnaden. Det är tänkbart, säger Patrik Vulkan, att de otrygga i de nor­diska länderna ser saken mer långsiktigt och uppfattar att en avreglering av anställningsskyddet i slutändan drabbar också dem själva.

En bidragande orsak kan vara den fackliga organiseringen, som ju är mycket högre i de nordiska länderna än på kontinenten. De som är medlemmar i facket vill mycket oftare bevara las än de som inte är medlemmar. Det är studiens allra starkaste samband.

En sak är i alla fall tydlig: Den som använder dem med otrygga anställningar som bräckjärn mot arbetsrätten har inte de otrygga själva bakom sig.

Publicerad: