ÅSIKT

Förändring av språket

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
KULTUR

Cristopher Holmbäck om Obamas första tid

Foto: AP
Bombningarna av Pakistan, Bagramfängelset i Afghanistan och behandlingen av före detta Guantànamofången Binyam Mohamed är några av de områden där Obamas inställning inte skiljer sig särskilt mycket från hans företrädares.

En mirakulös valkampanj. Förtjusande tal dränkta i hoppets glädjetårar. Och efter bara två dagar på jobbet beslutar Barack Obama att stänga Guantànamo. Världen gör vågen. Amerikanerna återfår tron på sin magnifika demokrati.

Nästa dag faller Obamas första bomber över Pakistan. De tjugotalet döda beskrivs av paki­stanska källor som oskyldiga lokalbor, minst tre av dem barn. Bombkampanjen mot Paki­stan, ett suveränt land som USA inte förklarat krig mot, sattes i gång av George W Bush och ser ut att eskaleras av Barack Obama, som har satt Pakistan i hjärtat av kriget mot terrorn. Tillsammans med bombningarna som man pressat Pakistan att utföra på egen mark har kampanjen drivit upp till en miljon på flykt.

Men det är klart, det heter inte längre ”kriget mot terrorn”. Under Obama säger man ”den internationella beredskapsstyrkan”. Bushs och Cheneys svulstiga skrämskott har fått maka på sig för Obamas utsträckta händer och eftertänksamhet. I den nya eran vävs drömmar om att det är möjligt att bryta med sin historia genom att glömma den. Det är bättre att ”titta framåt än bakåt”, för detta är en tid för ”reflektion, inte vedergällning”. Västvärldens etablissemangsjournalister onanerar i takt. Deras flackande blickar hjälper Obama att stå emot kraven på åtal och sanningskommissioner. Mörkläggningen fortsätter. Metoderna i kriget mot terrorn byter kanske skepnad, men hålls i stort sett intakta.

Utan löftet att avsluta Irak hade Obama kanske inte varit president. Men den stora skillnaden mot Bush ligger i semantiken. Journalisten och historikern Gareth Porter avslöjade nyligen att planen är att ha kvar upp till 50 000 stridstrupper till 2011 (ett datum satt av Bush), men att kalla brigaderna ”rådgivande och assisterande”. Samtidigt finns inga besked om de över 100 000 privatanställda trupperna i Irak. Vi vet inte om soldaterna som tas hem kommer att ersättas med filippinska städare, irakiska chaufförer och afrikanska legosoldater.

Bagramfängelset i Afghanistan kallas nu för ”Obamas Guantànamo”. Minst två människor har torterats till döds i Bagram, som fungerade som en repetitionslokal för Abu Ghraib. Nu kommer uppgifter om att fängelset byggs ut för att rymma ytterligare 1 000 fångar, fyra gånger fler än de som i dag sitter på Guantànamo. Med argumentet att Bagram till skillnad från Guantànamo är beläget i en krigszon kämpar Obamaadministrationen för att fångarna fortsatt inte ska kunna få sin sak prövad i domstol.

Obama har sagt att han ska stoppa ”extraordinary rendition”, Bushs policy under vilken CIA kidnappade människor över hela världen och satte dem i fängelser i Östeuropa, Egypten och Marocko. Där utsattes många för tortyr, få fick veta vad deras brott var. Är det över? Förra veckan visade webbtidningen ProPublica att minst 36 av de som suttit i CIA:s fängelser fortfarande är försvunna. Obama tycks vilja återgå till ”rendition”, en mindre uppseendeväckande aktivitet som användes av Bill Clinton. Det skulle innebära att USA slutar tortera, men fortsätter att kidnappa och fängsla.

Binyam Mohamed arresterades i Pakistan i april 2002 och förflyttades till Guantànamo 2004. Efter sju års fångenskap har han släppts och återvänt till Storbritannien. Mohamed påstår sig ha utsatts för extremt brutal tortyr, som att ha blivit skuren i sin penis. Den brittiska regeringen har bevis som visar att Mohamed torterats, men Bushadministrationen hotade med att avbryta sitt underrättelsesamarbete med Storbritannien om de lät Mohamed ta del av dokumenten. USA skulle alltså inte dela med sig av kunskap som att en terroristattack planeras på brittisk mark. Obamaadministrationen stod fast vid hotet, och har lyckats hemlighålla dokumenten, eftersom en brittisk domstol bedömde att rikets säkerhet går före Mohameds rättigheter.

De som släpps från USA:s fängelser skulle kunna sprida ljus över landets mörka närhistoria. Men Obamas första 100 dagar har präglats av käppar i hjul och vägspärrar. Så länge USA inte rannsakar sina strukturer, institutioner, tjänstemän och politiker finns inget vaccin mot godtyckliga krig och kidnappningar. Om Obama stoppar tortyren, vad är garantierna för att den inte återupptas under nästa president, eller nästa gång det smäller på amerikansk mark?

Christopher Holmbäck