ÅSIKT

”Smärtan gjorde mig till författare”

avIngalill Mosander

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Ryan Gattis skildrar ett USA långt från glamouren i succéromanen ”Sex dagar”

Foto: MAGNUS WENNMAN
skildrar utanförskapet ”Det kan mycket väl bli nya upplopp i Los Angeles, likt det som inträffade 1992. Ingenting har ju förändrats till det bättre”, säger Ryan Gattis.

Egentligen skulle han bli pilot i amerikanska flygvapnet.

Men så blev han svårt misshandlad och fick uppleva hur outhärdlig smärta kan kännas.

-Det gjorde mig till författare.

Möt Ryan Gattis, vars bok ”Sex dagar” golvat den internationella kritikerkåren.

”Högoktanig läsning...smutsig, nervig.. och samtidigt med en genuin förståelse för romanpersonernas liv” enligt New York Times.

Financial Times beskrev den som ”The Wire möter Quentin Tarantino möter 24...”

HBO vann kapplöpningen om filmrättigheterna.

– Och jag som blivit refuserad i tio år och trodde min karriär var över.

Ryan Gattis är vänlig och öppen och verkar uppriktigt förvånad över framgången.

Han är  uppvuxen i Colorado där såväl hans far som farfar var militärer.

– När jag var tretton år såg jag på tv hur en svart man blev brutalt nedslagen av fyra vita poliser. Jag blev väldigt illa berörd och där och då ändrades den bild jag dittills haft av USA.

Misshandeln ägde rum i Los Angeles och den svarte mannen hette Rodney King. Händelseförloppet filmandes av en privatperson och visades runt om i världen. Poliserna frikändes från anklagelserna om övervåld. När meddelandet om domen kom den 29 april 1992 exploderade Los Angeles.

Under sex dagar tog de kriminella gängen över staden och boken ger en skakande inblick i vad som händer när laglösheten tillåts härska fullkomligt obehindrat. 11 113 bränder uppstod, 2 383 människor skadades, 60 dog och ekonomiska värden för över en miljard dollar gick förlorad.

Ryan Gattis ägnade två och ett halvt år åt att intervjua människor som var med när det hände – brandmännen, sjuksköterskorna, gängmedlemmarna, poliserna, graffitikonstnärerna, langarna. Därefter skapade han en stafettroman där han låter 17 olika röster beskriva vad de upplevde. Våldskildringarna är plågsamt realistiska. Lugnt och metodiskt lyckas han förmedla hur det kan kännas att få ben knäckta och knivar instuckna i kroppen.

– I tonåren blev jag överfallen och så svårt skadad att kirurgerna fick rekonstruera mitt ansikte. Jag tvingades genomgå två mycket smärtsamma operationer och den erfarenheten låg i bakhuvudet hela tiden medan jag skrev.

”Sex dagar” är en stark, insiktsfull beskrivning av utanförskap och vad det för med sig.

– Det finns ett annat USA dolt bakom den bild vi visar upp för världen. Fattiga, laglösa områden med dåliga skolor och framför allt inga jobb. Hopplösheten leder unga människor in i kriminella gäng, som terroriserar invånarna och bekämpar varandra. Men ingen verkar bry sig.

Han säger att varje område har sin egen Rodney King.

– Det rasistiska våldet är lika levande som alltid. Titta bara på vad som hände i Ferguson, där en vit polis kunde skjuta ihjäl en obeväpnad svart tonåring utan konsekvenser för egen del.

Under sitt besök i Stockholm ska han träffa Jens Lapidus.

– Det ser jag fram emot. Jag har läst hans bok Snabba Cash och förstår att ni har kriminella grupper i Sverige med rötterna i Balkan och Latinamerika, precis som vi har i Los Angeles.

ARTIKELN HANDLAR OM