ÅSIKT

Pippi på pausfåglar

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Foto: Pärluggla.
KULTUR

■ ■Pausen har flera innebörder.

Återhämtning, en stunds ödmjukhet, att uppleva det efterlängtade i det lilla. Eller marknadens idé om pausen som musik i en telefonväxel för att utsläta själva stölden av tid. Pausmusik är specialdesignad musik för den uttråkade nutidsmänniskan.

Och som pausfågeln i radio. När SR plötsligt gav upp Sten Wahlströms rödvingetrastar och sommargyllingar i radio var åtminstone jag beredd att sluta betala licens. Pausfåglar betyder uppväxt, trygghet, årstidernas analoga gång.

■ ■Hade vi inte fåglarna hade vi heller ingen musik. Det har uppenbarligen Andreas Tilliander, Mats Almegård och Håkan Lidbo runt programmet Ström på P2 förstått när de bjöd in några av Sveriges elektronikaproducenter att göra sina signerade pausfågel-remixer. Nu snurrar cd:n här som en hyllning till ett klassiskt public service-program.

De flesta har lyssnat in fåglarnas tonfärger och rytmmönster och sedan musikaliserat det hela på ett befriande sätt. Till exempel Sophie Rimhedens lite lätt ryckiga, ryttlande näktergal och Ola Bergmans studsande pärluggla till elektroniska retrorytmer.

Hans Appelqvist driver idén längst när han fångar upp gökens tonomfång till pianots svarta tangenter och låter sången spela en dubbel tillhörighet i fråga om ton-färg-överensstämmelse.

Fåglarnas, särskilt sångsvanars, förmåga att skapa lyriska stämningars brännande sensualism hörs i Andreas Bertilssons (alias Son of Clay) bidrag.

I himlen finns fåglarna och på jorden musiken. När man parar ihop dem får man Pausfågelmusik.

Musik

Mikael Strömberg ([email protected])

ARTIKELN HANDLAR OM

Musik