ÅSIKT

AVKLÄDD REDAKTÖR

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
KULTUR

■ ■I lördags bad Helsingborgs Dagblads chefredaktör Lars Johansson om ursäkt för att en bild av konstnären Andres Serrano publicerats i tidningen. Bilden visade en naken kvinna som håller i en hästpenis.

Därmed desavouerar Johansson sina egna medarbetare offentligt. Han sätter också ett oroväckande lågt tak för vad som får publiceras i framtiden.

En tidning kan naturligtvis inte trycka allt. Men för ingrepp av detta slag krävs väl att något allvarligare står på spel? Muhammedkarikatyrerna och Lars Vilks rondellhund har udden riktad mot en underordnad grupp i en tid av utbredd hets mot muslimer. Serranos bild är däremot på sin höjd en utmaning av den goda smaken.

Johanssons huvudargument mot publiceringen är att ”En lokaltidning måste leva nära sina läsare, inte bara geografiskt utan också mentalt. Det får inte skilja ljusår mellan tidningen och läsekretsen, som jag uppfattar att det gjorde i måndags när vi publicerade bilden på den nakna kvinnan och hästen”.

30–50 läsare har nämligen klagat.

Att utgå ifrån att så få skulle representera läsekretsen innebär att Johansson låter en liten grupp aktiva läsare få ett stort inflytande över tidningens policy.

Tänk om alla som inte hört av sig tycker att bilden är fantastisk?

Och, oavsett hur många läsare som tagit anstöt: det som Johansson egentligen säger är att det är upplagesiffrorna, pengarna, som ska styra det redaktionella arbetet.

Vad gör han när tillräckligt många läsare vill ha namn och bild på regionens våldtäktsmän i tidningen? Eller kritiserar en mindre smickrande artikel om en politiker eller företagsledare?

Petter Larsson