ÅSIKT

Facebook stoppade foton på tafsande män

Jon Weman om Deborah Copaken och hur facebook kan styra debatten

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Foto: Kay Nietfeld / TT / NTB Scanpix
KULTUR

Just nu skakas såväl Sverige som USA av avslöjanden om mäktiga mäns sextrakasserier. Men att tala ut är inte riskfritt – särskilt inte på Facebook, tycks det.

På 80-talet började författaren och fotografen Deborah Copaken, efter att ha utsatts för nästan dagliga trakasserier medan hon korsade några av Bostons ruffigare kvarter, att försvara sig genom att dra upp sin kamera och ta bilder på de antastande männen. Till slut blev det en fotoutställning, Shooting back, av det – en föregångare till det nyligen uppmärksammade Instagramkontot Dear catcallers.

De flesta män reagerade på hennes kamera med överraskning. En av dem reagerade däremot genom att dra ned byxorna. Copaken ”tog ett snabbt foto och sprang”, skriver hon i webbtidningen Medium.

När hon nu, som en del i MeToo-kampanjen, återpublicerade bilderna från Shooting back på sin Facebooksida blev det dock omedelbart problem. Facebook inte bara raderade bilden, utan stängde av hennes konto med motiveringen ”innehåll som hotar med eller hyllar sexuellt våld eller utnyttjande”, och skickade dessutom ett meddelande om att ”ifall det är lämpligt, kommer vi dela innehållet till polismyndigheter”. Först efter att en artikel om hennes fall publicerats fick hon komma tillbaka.

När vi låtit ett privat företag, som lämnar moderering till överarbetade och underbetalda tillfälliganställda, bli ett av våra främsta forum för samhällsdebatt får det sina konsekvenser.

ARTIKELN HANDLAR OM