Aftonbladet
Dagens namn: Lillemor, Moa
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG
Startsidan / Kultur

Olé, Olé, Bové,Bové!

    Naomi Klein från World Social Forum i Porto Alegre:

Handling – inte prat

Naomi Klein   Naomi Klein

Det ser ut

som en sådan där presskonferens som tillkännager ett samgående mellan två gigantiska storföretag: ett par medelålders män som skakar hand och ler mot en skog av tv-kameror. Precis som på CNN försäkrar de omvärlden att deras nya samarbete kommer att göra dem starkare, bättre utrustade att möta den globala ekonomins utmaningar.

Men det är något som inte stämmer. Ansiktena är till exempel ovanligt hårbeväxta: mannen till vänster bär ett vildvuxet skägg och mannen till höger låter sig prydas av sin ganska yviga mustasch. Och när man tänker närmare efter är deras allians inte ett samgående mellan företagsintressen – avsett att höja aktiekurserna och tvinga arbetarna att oroa sig över sina jobb. I själva verket hävdar männen att detta samgående kommer att vara bra för arbetarna och uruselt för aktiekurserna. Ytterligare något som avslöjar att det inte är CNN vi tittar på: någon lämnar ett meddelande till mannen till höger. Det förefaller som om polisen hotar att arrestera honom. Sådant brukar definitivt inte hända vid de presskonferenser som tillkännager företagssamgåenden, oavsett hur flagrant sammanslagningen bryter mot antitrustlagarna.

 

Mannen till vänster

är Joao Pedro Stedile, nationell ledare för de jordlösa böndernas rörelse i Brasilien. Mannen till höger är José Bové, den franske bonden och ostproducenten vars namn spreds över världen när han genomförde en ”strategisk avrustning” av en McDonaldsrestaurang för att protestera mot USA:s angrepp på Frankrikes förbud mot hormonbehandlat kött. Och platsen är inte Wall Street; detta är det första årliga World Social Forum-mötet, i Porto Alegre i Brasilien.

Om man skulle tro på vad tidningarna skriver så borde dessa två män inte stå på samma podium, än mindre krama om varandra inför kamerorna. Bönder i tredje världen påstås ligga i krig med sina motsvarigheter i Europa på grund av orättvisa subventioner. Men här i Porto Alegre har de förenat sig i en kamp som är mycket större än något handelsgräl mellan regeringar. De småbönder som båda dessa män representerar försöker förhindra att den globala jordbruksproduktionen hamnar i händerna på ett fåtal multinationella företag med hjälp av genmanipulerade grödor, patent på utsäde och en jordbrukspolitik som gynnar storskalig, exportinriktad jordbruksindustri. De säger att deras fiende inte är bönder i andra länder, utan ett handelssystem som underlättar denna ekonomiska maktkoncentration och som berövar nationella regeringar makten att reglera livsmedelsproduktionen.

 

  ”I dag förs kampen inte i ett land utan i alla länder”, förklarar Bové för en åhörarskara på flera tusen. Folkmassan börjar ropa ”Olé, Olé, Bové, Bové, Bové” och inom några timmar bär hundratals deltagare knappar där det står: ”Somos todos José Bové” (Vi är alla José Bové).

 

Denna typ av

allianser över gränserna – en globalisering av folkrörelser – är vad World Social Forum verkligen handlar om. Mötet slutade häromdagen och hade samlat över 10 000 delegater. Efter tretton månader av internationella protester mot de internationella handelsinstitutionerna var mötet ett tillfälle att byta idéer med varandra om sociala och ekonomiska alternativ. Det rörde sig om en ny sorts intellektuell frihandel: idén om Tobinskatten byttes mot idén om ”budgetar som utformas underifrån”; nationella folkomröstningar om alla handelsavtal byttes mot lokala utlåningsalternativ till Internationella valutafonden; kooperativa lösningar inom jordbruket byttes mot idén om ett lokalt och demokratiskt styrt polisväsende.

Men det finns en idé som förekommer oftare än alla andra, den uttrycktes på podierna och på flygblad som delades ut i korridorerna: ”mindre prat mera handling”. Det är som om pratet i sig självt har sjunkit i värde till följd av överproduktion – och undra på det. I schweiziska Davos denna vecka har världens rikaste direktörer låtit som kopior av sina kritiker: Vi måste få globaliseringen att fungera för alla, säger de, vi måste minska inkomstklyftorna och stoppa växthuseffekten. Vid mötet i Brasilien, som var avsett att hjälpa oss att tala oss samman om en ny framtid, verkar det paradoxalt nog som om pratandet har blivit en del av problemet. Hur många gånger kan samma beskrivning av ojämlikheten i världen upprepas och samma vrede uttryckas, innan det känslouttrycket blir till en paralyserande snarare än en katalyserande kraft?

 

Vilket för oss

tillbaka till de två männen som skakade hand. Orsaken till att polisen är efter José Bové (och till att Bové behandlas som en ostproducerande Che Guevara) är att han bestämde sig för att inte bara prata längre. Medan han var i Brasilien begav sig Bové tillsammans med lokala jordlösa aktivister till ett av Monsantos närliggande testområden, där tre hektar genetiskt modifierade sojabönor förstördes. Till skillnad från i Europa, där liknande direktaktioner har genomförts, så slutade inte protesterna i och med det. De jordlösa böndernas rörelse har ockuperat jorden, de planterar sina egna grödor och har lovat att göra farmen till ett skolexempel på ekologiskt uthålligt jordbruk.

Varför fortsatte de inte bara att helt enkelt prata om sina problem? I Brasilien äger en procent av befolkningen 45 procent av jorden. Bara under de senaste sex åren har 85 000 familjer tvingats ansluta sig till de jordlösas skara.

Vid det första World Social Forum visar det sig att det mest omtalade alternativet är ett alternativ till prat: handling. Det kan mycket väl visa sig vara det mest kraftfulla av alla alternativ.

 



Naomi Klein

Naomi Klein är författare och journalist. Förra året utkom hennes bok No Logo.

Översättning: Tor Wennerberg

 

Senaste TV-klippen
SENASTE NYTT

Visa fler
Om Aftonbladet