ÅSIKT

Upprorets värdighet

Foto: AP
I dag avslutar zapatisterna, med subcomandante Marcos i spetsen,sin långa marsch med att tåga in i Mexico City.
KULTUR

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

OLLE SVENNING läser texter av subcomandante Marcos – de förtrycktas hjälte som i dag tågar in i Mexikos huvudstad

– Zapatisterna

döljer sina ansikten för att göra sig synliga. Och till slut har vi sett dem. Nu förflyttar de sig mot Mexikos huvudstad. När de går in där den 11 mars, då blir Mexiko världens huvudstad.

Så säger Nobelpristagaren José Saramago. Han är en av dem som följer subcomandante Marcos och zapatisternas hundratals mil långa marsch eller snarare karavan från det sydliga Chiapas, nära Guatemala, till huvudstaden.

Zapatour, som färden kallas, rymmer inte bara tusentals fattiga indianer utan också megastjärnor från filmvärlden som Oliver Stone och Robert Redford.

Sju år har förflutit sedan zapatistarméns (EZLN) uppror mot den federala mexikanska makten och armén. Den länge gåtfulle subcomandante Marcos byggde en maktenklav med stöd av stora delar av ursprungsbefolkningen med rötter tillbaka till mayafolket.

Den som vill fördjupa sina kunskaper har numera tillgång till en utmärkt bok, Subcomandante Marcos. Från sydöstra Mexicos underjordiska berg. Erik Gustafsson leder läsarna, klokt och initierat, från upproret i San Cristóbal de Las Casas till den möjliga uppgörelsen mellan zapatisterna och Mexikos demokratiskt valde president Vicente Fox.

Marcos egna texter, underfundiga, litterära, underhållande och analytiska, är fint översatta. Han citerar Shakespeare-sonetter, hyllar såväl Julio Cortázar som Diego Maradona och öser ur den gamle, kanske fiktive, indianen Antonios visdom.

Gudarna skapade först guldmänniskor, berättar Antonio. Fast de blev besvikna, guldmänniskorna var för tunga för att arbeta. Då måste gudarna konstruera nya människor, trämänniskorna. Men när skaparna skulle börja festa, märkte de att guldmänniskorna tvingade trämänniskorna att bära dem och arbeta för dem.

Sagan har under

århundraden bekräftats i Mexiko, från 1500-talets spanska conquistadorers erövringar och masslakt av urbefolkningen till det självständiga Mexikos förnekelse av indianerna och jordägarnas systematiska exploatering av dem.

Grundberättelsen om herrar och slavar finns i modern version och skrivs av Marcos.

– Den kapitalistiska globaliseringen leder till marginalisering av det fattiga Syd.

– Individen kan skapa en position i samhället, bara om han eller hon förmår producera eller köpa. Marknadens kriterier eliminerar den del av mänskligheten som inte är lönsam. Och det gäller ursprungsbefolkningen i Latinamerika.

Så säger Marcos i ett samtal med Ignacio Ramonet, chefredaktör för Le Monde Diplomatique.

Chiapas är en rik del av Mexiko med oljetillgångar, gas, vattenkraft och jättelika jordbruk. En miljon indianer lever där, ofta i djup misär, svårartat beroende av jordägarna. Analfabetismen bland de fattiga är hög, barnadödligheten långt värre än i övriga landet. Fattigdomen förvärrades under 80-talet när de jordlösa berövades rätten till egen mark och kaffehandeln liberaliserades. De egendomslösa sökte sig till zapatisterna som småbönderna i början av förra seklet organiserade sig kring Emilio Zapata.

I dag väntas hundratusentals människor ta emot och lyssna till Marcos. Ramonet citerar de ord som kommer att eka ut över det väldiga Zócala-torget i huvudstaden: ”Vi representerar upprorets värdighet. Vi är fosterlandets glömda hjärta.”

Högtidligheten i

uttrycken måste förbindas med det oerhörda, att ursprungsbefolkningen ännu är exkluderad ur den mexikanska författningen och därmed nationen. Den saknar kulturella rättigheter, skydd för sin historia, sitt ursprung och sina traditioner. Resultatet av kolonialismens etniska folkmord har skrivits in i konstitutionen.

– I den värld vi vill skapa finns det utrymme för många sorters världar, säger Marcos. Zapatisternas huvudkrav har inget med separatism att göra utan handlar om ursprungsbefolkningens rättigheter, om kulturell mångfald och respekt. En uppgörelse om detta träffades för fem år sedan, men sveks av regeringen.

Två andra ovillkorliga programpunkter finns med: frigivande av samtliga fängslade zapatister och tillbakadragande av sju militära befästningar i Chiapas.

President Fox är öppen för förhandlingar och zapatisterna erkänner honom som hederligt vald statschef i motsats till det gamla korrupta statspartiet PRI. Ändå förestår en kraftmätning. Fox, den före detta Coca Cola-direktören, riskerar konflikt med den ”faktiska makten”, alltså militären, men också med betydande delar av den politiska klassen, ovillig att erkänna indianerna som en del av nationen.

Zapatisterna vill pröva Fox och se om han verkligen har makten.

”Du startar på noll när det gäller trovärdighet och förtroende”, skrev subcomandante Marcos i ett brev till presidenten i fjol. ”Vi kan inte lita på någon som har visat upp ytlighet och okunskap genom att säga att man löser indianernas krav med bil, tv och entreprenörsanda.”

Zapatisterna ställer mycket på spel när de efter sju år bryter upp från Chiapas för att förhandla.

Genom att segra

i förhandlingar vill de avskaffa sig själva. De vill bli en ”normal” del av en demokratisk stat. De har ersatt bruk av vapnen med avancerad användning av IT och e-post. Djungeln har förflyttats till cyberspace. Och från den lilla byn La Realidad utgår budskap till hela världen. Den politiska kampen ska vinnas också med hjälp av motståndarnas teknologi.

– Vi är en spegel som reflekterar andra motståndsstrider i världen. Därför känner vi oss solidariska med andra motståndsrörelser, homosexuellas som invandrares, säger Marcos. Han står närmare Gandhi än Che Guevara. Den långa marschen drivs mer av befrielseteologi än av maoism.

Kanske påminner han och hans rörelse allra mest om Martin Luther Kings rättighetsrörelse och marscherna över USA.

– Den här marschen är inte Marcos eller EZLN:s, den tillhör de fattiga och de indianska folken, säger el subcomandante. Hans budskap ligger omedelbart på nätet. Hans scen i dag är Mexiko men den är öppen för hela världen. Berättelsen är evig: de fattigas uppror mot överheten. Robert Redford finns på plats och påminner om det radikala Hollywood. Marlon Brando spelade förresten huvudrollen i Viva Zapata.

Olle Svenning