Aftonbladet
Dagens namn: Lukas
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG
Startsidan / Kultur

Svärmor går i skolan - och ingenting är sig likt"

    I flera romaner, däribland Med sänkt blick, har Tahar Ben Jelloun genomskådat de svårigheter som uppstår i krocken mellan det moderna Frankrike och den arabiska kulturen.

    I kväll är det premiär för pjäsen Getterna i trädet, i en uppsättning av Enskedespelet och InfoKomp, i samarbete med Parkteatern. Pjäsen bygger på just Tahar Ben Jellouns roman Med sänkt blick.

Sedan min svärmor började lära sig läsa och skriva på ett alfabetiseringscenter i en Parisförort är hon sig inte längre lik. Hon är mer rädd om sin tid och håller sig inte längre bara i köket. När vi ber henne passa våra barn, svarar hon: "Omöjligt, jag måste till skolan." Hennes syster, som är kvar i Marocko, är med om samma revolution. Hon går varje kväll till moskén för att lära sig läsa och skriva. Systern har kommit längre än svärmor. Hon älskar att läsa kalendern. Jämt ska hon tala om för hela byn vilken dag, månad och år det är. Min svärmor läser gärna för sina barnbarn som skrattar åt hennes accent och misstag.

Ingen av dessa båda kvinnor har ännu fyllt sextio. Ändå utgör de en del av de 50 procent marockanska kvinnor med rötter i landsbygden som aldrig fick gå i skolan. Men saker och ting förändras, i Marocko såväl som i Frankrike. Den unge kungen har i moskéerna inrättat undervisning för analfabeter och i Frankrike finns det kurser lite varstans.

Kung Mohamed VI har insett att för att hans land ska kunna moderniseras måste kvinnors villkor förbättras. Sedan närmare ett år tillbaka diskuteras planer på att reformera familjerätten. Det talas om det i både media och kvinnogrupper. Förslagen går ut på att sätta stopp för både bigami och förskjutning, och går så långt som till att införa båda makars rätt till gemensam egendom. Det är den sista punkten som har väckt en sådan skandal: i händelse av skilsmässa får kvinnan rätt till hälften av den förmögenhet maken har tjänat in sedan äktenskapet ingicks. Den andra punkten som skapar problem är att en kvinna via en advokat själv ska få begära skilsmässa.

 

I februari i år tog kungen emot representanter för såväl kvinnorörelser som familjeorganisationer. Han utsåg en kommission som, mot bakgrund av de debatter som hade ägt rum under hela det gångna året, skulle lägga fram ett förslag till en ny familjelag. När det gäller den frågan är han försiktig. Som de troendes högste ledare måste han ta hänsyn till landets islamister. Denna fråga kommer sannolikt att bli den nya regimens största stötesten.

I Frankrike har marockanska kvinnor en del att vinna på de franska lagarna. När de på semestern kommer hem igen talar de om de rättigheter och lagar som de har upptäckt i Frankrike. Det sätter sina spår. Deras döttrar för vidare det de har sett till sina mödrar och släktingar. Förbindelserna mellan nord och syd vänder uppochner på landskap och givna storheter.

Det betyder att de afghanska kvinnornas öde, som all världens tv-stationer har visat, berör kvinnorna. Maghreb (det vill säga Marocko, Algeriet och Tunisien) vill frigöra sig och till och med finna en plats i den europeiska gemenskapen. Men Maghreb vet att området inte kan göra några framsteg och bli taget på allvar förrän alla kvinnor uppnår rättvisa och värdiga villkor. Kvar står problemet med konservatismen, oavsett om kvinnorna lever i Marocko eller Europa. Det går inte längre att vifta undan denna grundläggande muslimska del.

 

De islamistiska ("fundamentalistiska") strömningarna bromsar all utveckling. I Algeriet är kvinnorna, och till och med småflickor, de främsta målen för islamisternas kamp. I Marocko hörs motståndet mot utvecklingen i långrandiga tal.

För inte så länge sedan tog fäder sina döttrar ur skolan när de kom i puberteten. Det var vanligt på den marockanska landsbygden. I dag går det inte längre. Skolan är obligatorisk. Och om en far hindrar sin dotter från att studera vidare ingriper staten.

Saker och ting utvecklas. Om så för småflickor eller för äldre damer, invandrare eller människor som har stannat kvar, så är skolan ett befrielsens verktyg. Min svärmor kommer inte att säga emot mig. Och vad gäller islam så har den alltid drivit den troende att söka kunskap varhelst den finns.

Tahar Ben Jelloun

Översättning: Mats Löfgren

Fotnot: I höst utkommer Tahar Ben Jellouns senaste roman, Denna bländande frånvaro av ljus (Alfabeta, övers. Mats Löfgren). Den handlar om fånglägret Tazmamart i södra Marocko, där ett femtiotal militärer spärrades in i två underjordiska bunkrar efter ett statskuppsförsök mot kung Hassan II. Efter 18 år i ständigt mörker var tre av dem vid liv. En av dem är modell för romanens huvudperson.

Senaste TV-klippen
SENASTE NYTT

Visa fler
Om Aftonbladet