Aftonbladet
Dagens namn: Lukas
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG
Startsidan / Kultur

Cynismer - som träffar med precision

Speltempot är högt i Björn Melanders uppsättning av   Speltempot är högt i Björn Melanders uppsättning av "Balansgång".

    Blotta tanken på att goda vänner skulle dyka upp en kväll och be att få stanna - för gott, inte bara på middag - räcker för att ge en stressad stockholmare stora skälvan.

I Edward Albees Balansgång från 1966 knackar Edna och Harry på hos Agnes och Tobias och ställer frågor om vänskap, äktenskap och kärlek på sin spets. När husets 33-åriga dotter Julia kommer hem efter ännu ett kraschat äktenskap är flickrummet upptaget. De gamla vännerna har ockuperat den enda roll hon har kvar i världen: som barn.

På Stora Teatern i Norrköping drar Julia, Therése Wernersson, pistol för att jaga ut inkräktarna. Under Madonnafrisyren är hon ett barn som vädjar om kärlek. Edna, Kajsa Ernst, avfärdar henne med magnifik kyla. Vuxna har självklart samma rätt som barn att vara barn!

 

    Den gamla 60-talsabsurdisten Albee beskriver en barndom som sträcker sig in i medelåldern och människor som åldras utan att bli vuxna. Jag är precis lika ung nu som den dagen jag gifte mig, det syns bara inte! säger Mona Lundgrens eleganta Agnes med stenansikte.

När cynismerna träffar med precision är det roligt att gå på teater. Men missförstå rätt, allt bottnar i en rädsla som regissören Björn Melander uppdaterar lite för handfast. Soldater reser stjärnbaneret - det är krig i Amerika. Och är mamma och pappa inte snälla, kommer Usama bin Ladin, hotar Julia.

    Agneta Skarps skyddsrum har betongpelare och en lastpall som drinkbord. I fonden fladdrar bilder av mörka moln, kaos och huskroppar. Rollfigurerna stiger ut ur skuggorna, in i ett ständigt pågående cocktailparty. Husets alkoholist, Pamela Holmbergs Claire, är en lyssnande sanningssägare som stjäl en kyss från sin vilset urholkade svåger, Leif Magnusson, som hon älskar.

Det sups, men spriten har ingen effekt. Ändå är rollen som alkoholist den som står öppen för Julia.

 

    Speltempot är högt i Björn Melanders uppsättning, där associationerna gärna väcks av ljud och bild. Skådespelarna hinner sällan vänta in en känsla, och dolda teman - ett dött barn, gammalt svek - riskerar att stanna som text.

Ändå lyckas Melander foga samman disparata element till en föreställning som Östgötateatern kan vara stolt över: en rytmisk, suggestiv helhet med dissonanserna inbyggda. Imponerande.

Tove Ellefsen

teater

BALANSGÅNG

av Edward Albee

Övers: Östen Rudal, Åke Englund

Regi: Björn Melander

Scenografi: Agneta Skarp

I rollerna: Mona Lundgren, Leif Magnusson, Pamela Holmberg, Therése Wernersson, Kajsa Ernst, Bo Höglund

Scen: Östgötateatern på Stora Teatern, Norrköping

Speltid: 2 timmar 10 minuter

SENASTE NYTT

Visa fler
Om Aftonbladet