Aftonbladet
Dagens namn: Antonia, Toini
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG
Startsidan / Kultur

Bönder och arbetare har inte tid att lösa brott

Vem ska ta upp stafettpinnen efter Sjöwall och Wahlöö?   Vem ska ta upp stafettpinnen efter Sjöwall och Wahlöö?

    Polisen har inte längre monopol på att lösa brott.

Sådan är trenden i vårens deckare.

Visserligen håller kommisarierna med trassligt privatliv, sådana som Wallander och Van Veeteren och Winter, ännu ställningarna men journalister, psykologer och präster knackar otåligt på porten.

Det är bara bönder och arbetare som ännu inte börjat lösa brott.

Varför är det så?

Ivar Lo-Johansson definierar i sin essä Den oskrivna romanen arbetarromanen på följande sätt: "Den bör vara en kollektivroman som handlar om samtiden och vara en realistisk roman med radikal tendens." Ivar Lo skriver vidare följande: "Den borgerliga litteraturen har oftast sin tendens i att söva läsarna, att hålla dem sysselsatta, att bevara det bestående." Och det är ju de härskandes tankar som blir de härskande tankarna.

Enligt dessa definitioner blir ju en deckare automatiskt till en borgerlig roman eftersom handlingen kretsar kring den smarta detektiven eller den sinnesjuka brottslingen som individer. De härskandes tankar blir de härskande tankarna.

 

    Den samtida svenska kriminalromanen är skriven i den borgerliga traditionen av underhållningslitteratur. De breda läsande massorna matas med en stunds behaglig glömska. Inget fel i det, i och för sig.

Problemen uppstår när den sövande underhållningen börjar ge sig ut för att vara progressiv och samhällskritisk. Det är inte som en varg i fårakläder, utan tvärtom ett får som låtsas vara ett farligt vilddjur och Henning Mankell är fårens konung.

Av någon anledning har hans böcker fått rykte om sig att vara samhällskritiska.

Maj Sjöwall och Per Wahlöö däremot bedrev med sin Roman om ett brott nödvändig klassanalys men ingen av våra uppskattade och framgångsrika deckarförfattare har velat ta upp stafettpinnen efter dem. Sjöwall och Wahlöö rönte samma öde som proletärförfattarna. En stark, levande litteratur begravdes under kommersialismens bråte.

Svaret på varför arbetare och bönder inte löser brott i de svenska samtida deckare är enkelt. De har inte tid. De arbetar, de producerar, de utför tjänster. Ibland blir de galna av allt arbete och stress och övertid. Då begår de brott. Fast då har Wallander och Winter och Van Veeteren redan gått hem.

Inga-Lina Lindqvist , författare
SENASTE NYTT

Visa fler
Om Aftonbladet