ÅSIKT

Tänk att allt det här faktiskt har hänt

Ragnar Strömberg läser om inkompetens, hat och spektakel kring Palmemordet

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Foto: Åke Håkansson
Hans Holmér, dåvarande länspolismästare, visar fantombilden av Palmes mördare. I dag är det 16 år sedan mordet.

■ ■ "Den som skriver en bok om mordet på Olof Palme riskerar att hänföras till gruppen "privatspanare" " en suspekt skara", skriver författaren, historikern och officeren Karl N Alvar Nilsson i förordet till sin bok Ondskan Hatet Mordet, där han sätter in mordet i ett samtida politiskt sammanhang genom att utforska vad som blivit utrett och vad som förblivit outrett.

Nilsson tar risken. Och här finns inga spekulationer för konspirationsteoretiker: Ondskan Hatet Mordet är i första hand baserad på vad de kommissioner som arbetat med mordet kommit fram till och vad andra skrivit i ämnet.

Nilsson tar sitt avstamp i en rekonstruktion av kronologin för mordnatten, för att sedan infoga mordet i en kontext som gör det politiskt och historiskt begripligt: mordet blir en kulmen på årtionden av hat, förtal, ryktesspridning där Olof Palme i både blå och bruna kretsar framställdes som en sinnessjuk, landsförrädare i kommunistisk sold, en knarkare som regelbundet behandlades med elchocker.

■ ■ I en dagboksanteckning från 1982 skrev Ulf Adelsohn att "många" ansåg Olof Palme vara "något till schizofren" - man kan bara hålla med Nilsson om att det vore intressant att få veta vilka dessa "många" var, liksom i vilka industrikretsar Korsnäschefen Nils Landqvist före mordet hört rykten om att Palme skulle likvideras.

Granskningskommissionen sammanfattade polisens verksamhet under mordnatten i åtta punkter och kritiken är förintande:

1) Mördarjakten var oorganiserad.

2) Alla polisresurser sattes inte in.

3) Ingen allmän avspärrning genomfördes.

4) Alla polisdistrikt underrättades inte.

5) Avspärrningen och bevakningen av brottsplatsen var otillräcklig - när den första tekniska undersökningen gjordes morgonen efter mordet låg det blommor där från de bestörta medborgare som också fritt kunnat gå omkring där.

6) Befälsförhållandena var oklara.

7) Dokumentationen i sambandscentralen var ytterst bristfällig.

8) Rikslarm gick inte ut förr-än efter över två timmar och då utan ledningens kontroll, dessutom angavs två gärningsmän.

■ ■ Lägg till detta de andra kända fakta om fördröjningar av anrop, försvunna eller manipulerade bandinspelningar av radiotrafik och larm, som poliser senare identifierade män med walkie-talkies kring mordplatsen, nazistiska föreningar inom Stockholmspolisen, förbindelser med högerextremister och kriminella, förtigande av besvärande vittnesuppgifter " allt gör misstanken att det handlade om något mer och värre än inkompetens, psykologiskt rimlig och politiskt ofrånkomlig.

Ondskan Hatet Mordet är en atlas över det hatets bisarra geografi som var och är den svenska högerns; en värld i vars yttersta gränstrakter poliser, militärer, läkare, advokater och toppar i näringslivet bildar brödraskap med mördare, förskingrare, quislingar. Och i denna dunkla skog med stigar som förgrenar sig oändligt, går Holmér och Ebbe Carlsson på kurdjakt vägledda av ett fladd-rande ljus, omgivna av "gunstlingarna" i Palmegruppen - nej, att allt det här faktiskt har hänt gör det inte mindre overkligt, för det är många om budet som den mest utflippade varelsen i Nilssons bestiarium.

■ ■ Och den groteska följetongen fortsätter: än är det resultatlöst mordvapenfiskafänge med dykarbalett, än är det låtasrättegångar i tv med lögndetektor, än tragikomiska spektakel kring halva bekännelser för två tusen spänn som sedan tas tillbaka.

Ondskan Hatet Mordet är en auktoritativ och analytiskt gedigen sammanfattning av de sexton årens vandring genom en labyrint av bara återvändsgränder. Här finns ingen ny mord-

teori, men just genom att avstå från hypoteser och spekulationer framstår de utredningsinsatser Nilsson förespråkar, i första hand att "upprätta " nätverk över den svenska högerextremismen och dess förgreningar inom och utom landet", som självklara och nödvändiga.

samhälle

Ragnar Strömberg