Aftonbladet
Dagens namn: Allan, Glenn
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG
Startsidan / Kultur

Skulle du inte kasta dig på marken och gnissla med tänderna?

    Det här är den första

formuleringen av tanken om den eviga återkomsten som Nietzsche publicerade. Det skedde i aforism 341 i boken Den glada vetenskapen 1882.

DEN TYNGSTA VIKTEN I VÅGSKÅLEN.

- Hur skulle du reagera om en vacker dag eller natt en demon nästlade sig in till dig i din ensammaste ensamhet och sade till dig: "Detta liv, sådant du nu lever och har levt det, kommer du att få leva en gång till och otaliga gånger till; och ingenting nytt kommer att

fogas till det, utan varje smärta och varje lustkänsla och varje tanke och minsta suck och allt det outsägligt lilla och stora i din tillvaro måste du uppleva på nytt, och alltihop i samma ordningsföljd - även denna spindel och detta månsken mellan träden och detta mitt besök. Existensens eviga timglas ska vändas och vändas igen - och du själv på samma gång, du lilla stoftkorn i stoftet!" - Skulle du inte kasta dig på marken och gnissla med tänderna och förbanna den demon som talade så till dig? Eller har du en gång upplevt det oerhörda ögonblick då ditt svar skulle bli detta: "Du är en gud och aldrig hörde jag gudomligare tal!" Om den här tanken finge makt över dig, så skulle du, sådan du nu är, förvandlas och kanske krossas av den; den ständigt återkommande frågan: "Vill du uppleva detta en gång till och otaliga gånger till?" skulle ligga som den tyngsta vikten i vågskålen i allt ditt handlande! Eller vilken omsorg måste du inte ägna dig själv och ditt liv för att inte ÖNSKA NÅGOT HÖGRE än denna yttersta eviga bekräftelse och besegling? -

 

Den glada vetenskapen, Korpen, 1987, översättare Carl-Henning Wijkmark.

SENASTE NYTT

Visa fler
Om Aftonbladet