Aftonbladet
Dagens namn: Antonia, Toini
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG
Startsidan / Kultur

Två sidor av Torne älv

   På kyrktorget i Umeå en blåsig oktoberdag 1809 äger en symbolisk delning av två nationer rum. Vid fredsslutet med Ryssland ett halvår tidigare har delningen av Torne älvdal beslutats. General von Döbeln håller ett känslomättat tal inför några hundra soldater, finska och svenska, där han uttrycker sin smärta över förlusten av Finland.

Smärtan över den påföljande försvenskningen av tornedalsfinnarnas kultur rör sig Lars Elenius kring i en spännande essä i nya digra och rörigt utgjorda numret av tidskriften Provins (4/02). Elenius visar hur fyra perioder präglat försvenskningsprojektet i Tornedalen. Från finskspråkig folkskola i trots mot skollagen under 1850-och 60-talen. Över hårdför försvenskning och retuschering av allt finskt på den svenska kulturella kartan i nationsbyggandets namn. (En retuschering som inte minst Selma Lagerlöf bidrog till med sin bok om Nils Holgersson 1906, där allt finskt, till skillnad från samiskt, lyftes bort.) Fram till åttio- och nittiotalens språkrekonstruktion och etniska revitalisering påhejad från minoritetsspråkskommittéerna i Bryssel.

 

    700 000 svenskar har rört vid den infekterade språkfrågan i Tornedalen i och med Mikael Niemis succéroman Populärmusik från Vittula. Lars Elenius ger den djupare blick man kan behöva för att förstå vilka språk- och kulturstövlar man traskar i under läsningen av Niemis bok (nyligen släppt i översättning till tornedalsfinska).

von Döbelns tal på Kyrktorget i Umeå börjar bli avlägset, men byggandet av den osynliga väggen i Torne älvdal pågår ännu, menar Elenius. Nu görs det av tornedalingarna själva, av dem som vill revitalisera tornedalsfinskan. På ena sidan den ångande älven hankar sig svenskar fram på ett språk döpt till miänkieli, vårt språk. Finskan på andra sidan är följaktligen ert språk. Tvånget att prata svenska har ersatts av strävan att inte prata finska.

Joar Tiberg