ÅSIKT

Yes för Yeats

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Yeats. Teckning: TULLIO PERICOLI

William Butler Yeats föddes i Dublin 1865. Han började skriva poesi som tjugoåring, intresserade sig tidigt för mystik och gamla keltiska myter och samlade själv in folkliga berättelser ute på landsbygden. När han träffat Madame Blavatsky i London gick han med i den esoteriska sektionen av The Theosophical Society, men blev snart utslängd för att han i det mer ockulta sällskapet The Golden Dawn utövat praktisk magi - för att komma i kontakt med osynliga väsen!

Yeats fick Nobelpriset 1923. Men få av hans drömskt visionära och egenartade dikter med rötter i den irländska sagovärlden finns på svenska. Och inget alls av hans prosa.

Nu, efter åttio år ändrar det lilla Malmöförlaget Alastor Press på den saken. Arthur Isfelt har översatt ett rejält urval av den unge Yeats berättelser som ges ut med titeln Flamman och Skuggan.

Så vackra och otidsenliga texter! Här finns historierna om Röde Hanrahan, läraren som ska gå och fria till sin älskling Mary men blir bergtagen av "Vindandarna" och sedan irrar runt som tillfällighetsdiktare och suput resten av livet, en figur inte helt olik Selma Lagerlöfs Gösta Berling eller fiolspelaren Hede. Här finns vålnader, älvor och fattiga satar, whisky med smak av torvrök, alkemiska rosor, förtärande längtan efter en enklare och hjältemodigare tid, då andra gudar styrde.

Yeats vurmade för skönheten och visdomen i hednisk naturdyrkan och i ålderdomliga föreställningar om det heliga som vi förlorar i det industriella och moderna: "Civilisationen dör av allt som föder själen." Hans prosa kan ses som en introduktion till hans poesi, skriver J O Almblad i förordet. Och "ge en inblick i ett poetiskt universum som inte är slutet för utomstående och alls inte bara tillhör de invigda".

Berättelser

Pia Bergström