ÅSIKT

Släpp andarna loss...

LENA SOHL på ett ockult nöjesfält

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Sigalit Landau: "Barbed Hula".

Konstnären som medium... Extas och utvidgat medvetande... Betraktarens föreställningar utmanas... Det är lätt att bli hänförd av Spiritus.

Inne i Ann Veronica Janssens kubskulptur av blå, röd och gul plast som är fylld av rök och ljus kan jag inte orientera mig. Och människorna utanför blir avlägsna skuggfigurer. Jag känner mig utlämnad, trots att jag vet att jag bara kan öppna dörren och gå tillbaka till det trygga utställningsrummet.

Carsten Höllers videoglas-ögon tar mig med på en tredimensionell vandring genom en skog på natten. Först ser jag samma film med båda ögonen, men efter ett tag är det två olika filmer. Jag måste välja. Det går inte att följa båda.

Här finns också ett enkelt fotografi som fascinerar. En bild från en spiritistisk seans den 2 oktober 1928. Mediet fru Dorothy Hendersons ansikte är nedböjt, håret döljer helt ansiktet. Hennes händer vilar tillitsfullt i bisittarnas händer. I hennes knä finns ektoplasma, det fenomen som ibland uppstår när kontakten med andarna materialiseras...

Men det är Sigalit Landaus videoloop Barbed Hula som griper tag i mig på allvar. Den visar konstnären själv, naken på en strand med en rockring av ståltråd, som för tankarna till Kristi törnekrona. Kroppen svänger för att hålla ringen i rörelse. Bakom henne rör sig vågorna. Det är tidig morgon i södra Tel Aviv. Kameran rör sig mot henne, sedan bort igen. En baddräktsklädd kvinna passerar i vattenbrynet, utan att reagera.

Barbed Hula väcker frågor om upprepningens makt och om smärtans besvärjelse. Men Landaus verk sträcker sig bortom den individuella utsattheten genom valet av plats. Havet, olikt andra gränser i Israel, utgör inte ett hot mot kroppen. Hennes kropp blir sargad, men den skyddas också. Taggtråden är vänd utåt.

Ockultismen krängs på fullt allvar på Magasin 3. Utställningen är roande och häftig. Ändå är vattenbrynet i Tel Aviv det jag minns.

Konst

Lena Sohl

ARTIKELN HANDLAR OM