ÅSIKT

Leken före Stormen

Teater: STORMEN – av Shakespeare

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Foto: PER ERIKSSON
Johnny Söderberg och Dag Hellström i "Stormen".

Shakespeares Stormen har innevarande säsong lockat inte mindre än fyra teatrar att sjösätta sagospelet. Dalateaterns uppsättning betonar teaterleken, vilket bland annat innebär att man bjuder en introduktion nästan lika lång som pjäsen. Publiken leds in bakom scenen, passerar några starkt temaanknutna loger och får sedan en liten dramatisk introduktion till Shakespeare av två mycket göteborgska jobbare.

Därefter vidtar interaktivitet. Publiken uppmanas nu att ta del av olika stationer, en del på temat Stormen (fiskdamm), andra på temat teater (improvisationsuppvisning). Slutligen följer en metonymisk prolog där förhistorien till Stormen berättas med hjälp av exempelvis en kungakrona (Kung Alonso) eller Prosperos faderskap (napp i dubbel bemärkelse).

Själva pjäsen fortsätter att accentuera teaterleken, Calle von Gegerfelts böljande bräder och illustrativa kostymer är både dynamiska och humoristiska. Allra bäst är väl den balett för fyra fula fiskar som ackompanjerar den lyckliga föreningen mellan Miranda och Ferdinand.

Ensemblen har annars svårt att bemästra Anderbergs översatta blankvers ( Måns Clausens Trincolo är ett lyckligt undantag), varför de regissörstankar om våld och makt aldrig blir riktigt tydliga. Så även om den mest obildade publik efter denna interaktiva och virtuella Shakespeare kan känna sig aningen mindre obildad efter ridåfallet, så förblir höjdpunkten den metonymiska prologen. Där nås största möjliga uttryck med minsta möjliga medel.

Teater

Claes Wahlin