ÅSIKT

...och här finns inget "lagom" heller

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Foto: ULLA MONTAN
Anja Snellman.

Bland ömt kaningullande och hängivet hästtokiga unga flickor kan man lätt få för sig att djur och kön från början hör ihop. I brutalfeministiska Anja Snellmans senaste roman Safari Club (från 2001) är det därtill kvinnorna som vårdar och männen som stoppar upp de små djuren. Den hårdragna bilden av könen är omisskännligt snellmansk och sticker fränt som eter i ett annars uppblandat doftlandskap. Men så finns det heller inget lagom i den vidlyftiga berättelsen om Helena, första kvinnliga chefsveterinären på djurparken Högholmen i Helsingfors, och hennes mörke fiende, Ukri Koskela, ärkekonservativ manlighetsman och nyutnämnd chef för Zoologiska museet.

Safari Club bygger på författarens årslånga djurparksstudier men bokens handling är en filmklassiker. Den unga lyckliga yrkeskvinnan som lever engagerad i arbete, man och barn men bär på minnet av ett fruktansvärt övergrepp i det förgångna. Det behövs bara att mannen försvinner iväg på en längre resa så drar helvetet igång. Det bortträngda vänder åter och fienden driver sitt spel med enda syfte att ödelägga idyllen.

Såväl intrigen som de thrillerartade stämningarna kan tyckas väl schematiskt uppbyggda men Snellmans råa blick ser också något obehagligare, det testosteronstinna brödraskapets överhöghet och förakt gentemot undergivna och ständigt leende kvinnokroppar.

Evolutions- och manlighetsivraren Koskela är en nattlig skräckkarikatyr av den aggression som kan växa under ytan på det politiskt korrekta men den kvinnliga djurvänligheten, hur yrkesmässigt betingad den än är, ter sig också aningen extrem. Snellman lämnar sannerligen inget kvalsterangrepp eller ströpåse åt sitt öde. Iakttagelserna av djuren är lika oändlig som beskrivningen av omsorgerna. Åt detta kan säkert mången djurrättsaktivist glädjas. Men det är samtidigt inte så lite försåtligt, hur Snellman i sitt språk löser upp skillnaden mellan människa och djur för att i nästa stund brutalt visa vart Darwin och den naturgivna biologin kan leda.

Roman

Barbro Westling