ÅSIKT

Hemma hos bin Ladin

1 av 4 | Foto: LANGLANDS & BELL
Gömstället som tillhör Usama bin Ladin och ligger i Daruntah i Afghanistan bebos av en grupp pashtunska milismän.
KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

På bekvämt avstånd från huvudstaden erbjuder denna soliga lantliga tillflyktsort spektakulära utsikter åt alla håll över närliggande berg och en stilla sjö; den kan även ståta med en stilfull, minimalistisk och fyrkantig planritning, trendiga beton brut-ytor och en förtjusande skuggad terrass som är idealisk för middagar utomhus och bjudningar. Till egendomen hör även en hänförande personlig "mini me"-moské. Ett urval sängstommar av trä och järn (vissa med tillhörande pittoreskt "använda" traditionella textilier) skapar en charmig etnokänsla - och kan inkluderas i köpet. Fönster och tak behöver ses över. Tomten (som nu till största delen är övertäckt med betong) behöver planteras om.

En önskedröm för en byggnadsspekulant? Nja, inte direkt. Just detta stycke fast egendom råkar ligga i Daruntah i Afghanistan, ett missilkast från den norra gränsen till Pakistan. Egendomen är fullt utrustad med ett batteri vapen och ammunition och - i likhet med vidsträckta områden i dagens Afghanistan - generöst beströdd med oexploderade granater. Till detta kommer att de nuvarande hyresgästerna - en grupp pashtunska milismän - eventuellt inte skulle trivas tillsammans med nykomlingar.

En hypotetisk säljares främsta argument skulle vara byggnadens historia. Detta är ett av Usama bin Ladins gömställen. Det var därför som de brittiska konstnärerna Ben Langlands och Nikki Bell, som fått en beställning på ett arbete om Afghanistankonfliktens följder från Storbritanniens Imperial War Museum, besökte platsen i oktober 2002.

Langlands och Bell, som arbetat tillsammans i över tjugo år, är mest kända för sina oklanderliga konstverk som innefattar tredimensionella modeller av planritningar till storföretags huvudkontor och prestigebetonade internationella regeringsbyggnader - Rank Xerox kontor till exempel, eller Europarådets auditorium.

Men Daruntah måste ha varit den mest skrämmande rekognosceringsresa de gjort hittills. Fotografier visade sig vara det enda arbetsredskap de kunde använda - arkitektmåttbanden som de hade med sig skrämde slag på deras värdar och fick stuvas undan. Ändå lyckades paret samla ihop tillräckligt mycket data för att färdigställa The House of Osama bin Laden (2002), en interaktiv virtuell rundvandring genom bin Ladins inte särskilt James Bond-aktiga gömställe.

Modellerna, som visas på Imperial War Museum fram till 26 maj, påminner om flotta arkitektoniska presentationer - fabulösa nya kontor, lyxbostäder. Men de präglas också av samma aggressiva retorik som våldsamma videospel, med en joystick i stället för en mus att navigera med.

Här visas också andra arbeten som Langlands och Bell fann inspiration till under sin afghanska expedition. De pekar alla på olika sätt på det faktum att den så kallade fredsvinsten inte har materialiserats. Mindre än en fjärdedel av afghanerna har tillgång till rent dricksvatten. Vart fjärde barn dör före fem års ålder. Opium är återigen nationens stapelvara.

Konstnärerna ser krisen återspeglas i den onda cirkel av biståndsberoende som Afghanistan hamnat i. NGO (2003) presenterar de nästan 300 afghanska ickestatliga organisationernas olika loggor - med hjälp av dokumentära fotografier av afghanska vägskyltar, fanor (tre stycken fladdrar på museets tak) och en digital animation. Akronymer som "CARE", "MERCY", "HOPE" och "SERVE" mångfaldigas, smälter samman och simmar framför ens ögon.

Konst

Rachel Withers , Översättning: Tor Wennerberg