ÅSIKT

Mor hatar främlingar, far är rasist

LISBETH LINDEBORG läser om tyska stämningar i dag

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Foto: AP
Tysk trevnad på oktoberfest i Stuttgart. Men det finns mörka underströmningar i dagens Tyskland.

Orazio Giamblanco var 20 år då han utvandrade från Sicilien till västtyska Bielefeld 1961, bildade familj och köpte en pizzeria. Men den ekonomiska krisen tvingade honom att sälja sin restaurang. I väntan på nytt arbete nära hemmet åkte han till östtyska Trebbin där han fått jobb på ett bygge. Strax efter ankomsten misshandlades Orazio svårt av två högerextremister.

Han överlevde som genom ett under, men sitter i dag i rullstol och har svårt att tala. Hans fru och vuxna dotter har slutat sina arbeten för att vårda honom hemma. De två gärningsmännen dömdes till 15 respektive 8 års fängelse för mordförsök.

Orazio är ett av många offer för "Gruppenbezogene Menschenfeindlichkeit" - hatbrott - som är temat för en ny och angelägen bok, Deutsche Zustände, av Wilhelm Heitmeyer, professor vid universitetet i Bielefeld. Den ligger rätt i tiden: år 2002 ökade hatbrotten med 25 procent i Tyskland. (Även Storbritannien visar en ökning på drygt 20 procent).

Det viktiga, anser Heitmeyer, är att inte bara förfäras av siffrorna - utan att gå till botten med dessa brott. Hur kan sådant hända?

Heitmeyer har gjort det, också i tidigare böcker. Ingående undersöker han olika slag av människofientlighet och visar hur det politiskt extrema tankegodset söker sig vägar in i samhällets mitt.

Han listar människofientligheten i sex kategorier:

Rasism - en biologiskt motiverad nedvärdering av det som ter sig främmande;

Främlingsfientlighet - riktar sig mot grupper av annan etnisk härkomst än den egna;

Antisemitism - judehat;

Heterofobi (hetero = olik-, annan, fobi = tvångsföreställning) - mot dem som avviker från normen: homosexuella men också handikappade, hemlösa;

Hemrätt - de "infödda" diskriminerar sådana som flyttat in senare;

Sexism - könsdiskriminering, i regel riktad mot kvinnor.

Nedvärdering, avvisande, diskriminering och utstötning (såväl psykisk som fysiskt våldsam) är förstadier till den människofientlighet som dödar.

Grunden är en ideologi som förnekar människors lika värde. Tendenserna till detta finns i alla samhällen. Först när de tas på allvar är det möjligt med interventioner, till exempel personliga kontakter, hävdar Heitmeyer.

I hans undersökning intervjuades 3 000 väst- och östtyskar av båda könen i åldern 16 till 97 år . Resultaten är häpnadsväckande. Kvinnor är mer främligsfientliga än män; 38 procent respektive 30 procent säger att det finns för många invandrare och att de bör "skickas tillbaka". Likaså gör fler kvinnor (41 procent) än män (37,6 procent) anspråk på större hemrätt och rättigheter visavi senare inflyttade. I Östtyskland är 46 procent av de tillfrågade främlingsfientlig (mot 31 procent i väst) - och här tar sig inställningen också brutalare uttryck.

När det gäller den rena rasismen är dock männen värst: 10 procent mot 4,6. Män är också mer antisemitiska (15 procent) än kvinnor (11 procent) och tycker att judarna själva bär skulden till sin förföljelse. De lider mer av heterofobi (32 procent) än kvinnor (25,5 procent.) Och tre av tio i båda könen är sexistiska: "kvinnans roll är maka och mor". Sexismen är större i väst (31 procent) än i öst (23 procent).

Hur kan "vanliga människor" ha blivit så människofientliga?

Några av förklaringarna är segregation, personliga misslyckanden och svårighet att acceptera de snabba förändringarna i ett samhälle som kräver flexibilitet utan bindningar - plus fortlevande auktoritära strukturer och nationalism.

Heitmeyer inleder boken med sin egen version av den tyska grundlagens första sats: "Människans värde är antastligt". Ty i den realitet vi lever är påståendet "människans värde är oantastligt" en myt.

Samhälle

Lisbeth Lindeborg