ÅSIKT

Stämpel

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Dunk dunk.

De flesta ljud är ägda av någon. Ljud är egendom för att visa makt, att protestera och göra sig bönhörd på marknaden. Under medeltiden fram till industrialismen ägde kyrkan de starkaste ljuden i form av kyrkklockan och läktarorgeln. Sedan kom fabriksvisslan Hesa Fred-rik med vars hjälp man med stor precision kunde tidskorrigera, sammanföra och formatera människor.

Vem äger de ljudligaste ljuden i dag? Polisen? Terrorismen? Underhållningsindustrin? Flygvapnet? Staten?

Vart tog det vägen, det hårda, bryska stämpelljudet som förr hördes på skattekontor och i passkontroller? Dunkdunk ... dunkdunk ... twggtwgg ... twggwgg ... Ljudet från den stora stämpelsmockan som gav lite action i vardagen. Är det kanske så att stämpeln inte längre är ett gångbart maktmedel? Struntar folk i det oåterkalleliga budskapet som ligger i själva stämpelljudet ... pang! och det nesliga pausljudet när stämpelskivan fjädrar tillbaka ... fjong!

Mikael Strömberg