ÅSIKT

En galen kväll på operan

Är det rätt att kastrera polischefen med en blyertspenna? DOKTOR GORMANDER om JK-anmälan mot Folkoperan.

1 av 3 | Foto: MARKUS GÅRDER
Tosca (Clara Bystrand) och Scarpia (Thomas Lander) laddar upp inför blyertspennan.
KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Det kunde ha blivit en storartad rättegång. Regissören Jasenko Selimovic har blivit anmäld till justitiekanslern för sin uppsättning av Tosca på Folkoperan i Stockholm och äntligen skulle en opera blivit flyttad ut i verkligheten. Man kan tänka sig hur den bleke regissören leds in i handbojor i säkerhetssalen. Visserligen är han inte lungsjuk. Inte ens galen. Och några kringströdda, förgiftade rivaler står inte att finna.

Men det han gjort är mycket värre. Han har, enligt målsägaren, våldfört sig på ett av operakonstens storverk. Han har snyltat på ett varumärke och kränkt Toscas egenart.

Anmälaren heter Herberts Zalitis och presenterar sig i skrivelsen till JK som "filosof, pacifist och operahabitué". Han hävdar att Jasenko Selimovic har ändrat i texten för att "berika" den med sina fantasilösa, våldsbetonade och snuskiga påhitt.

Hur ska denna rättegång sluta? Det som hänt på Folkoperan händer på alla världens scener. Hamlet kommer in på en HD och pratar i mobil. Regissörerna plockar isär Shakespeare och Goethe och sätter dem sen på plats. I regiteatern är regissören större än upphovsmännen.

För några år sen bar alla rollfigurerna i en tysk uppsättning av Figaros bröllop sina 1700-talskläder med avigsidan utåt. Det symboliserade, enligt regissören, korruptionen i det prerevolutionära samhället. Och Det Kongelige i Köpenhamn inledde Verdis Maskeradbalen med att alla satt på toa med byxorna nerdragna.

Jasenko Selimovic har flyttat fram Puccinis flyktingdrama till nutid. När Tosca och hennes älskade Cavaradossi brinner av åtrå illustreras detta med att Tosca slänger trosorna och stoppar ner handen i hans kalsonger. Det är inte precis så att det gnistrar mellan dem. Det blir mera som att tänka sig sex mellan Bamse och Snorkfröken, en Bamsepåsättning.

Dom kan inte bara sitta och titta varann i ögonen, säger försvarsadvokaten Eric Sjöström som är vd för Folkoperan. Det räcker inte för moderna människor.

Kanske det, säger domaren. Men ni har aldrig tänkt på att gestalta åtrå i stället för att visa handgreppen.

I andra akten blir det ännu snuskigare, enligt anmälaren Zalitis. Polischefen Scarpia försöker våldta Tosca och då dödar hon honom med en fruktkniv. Så går det till i det ursprungliga verket. Men i Folkoperans version sitter Tosca ovanpå Scarpia och genomför ett samlag.

Det ÄR en våldtäkt, säger Eric Sjöström.

Hon verkade ha rätt kul, säger domaren. Det antyds i programmet att hon tänder på Scarpia.

Sen dödar Tosca Scarpia genom att köra en blyertspenna i halsen på honom. Därefter kastrerar hon honom.

Gör hon? undrar domaren.

Jo, den döende Scarpia är visserligen bortvänd från publiken. Men det syns för hans underliv rycker.

Hm, säger domaren. När du säger det så. Han ryckte lite. Hur kastrerar man nån med en blyertspenna och vad har det med Tosca att göra?

Så skulle en modern kvinna göra, säger försvarsadvokaten. Det är vad vi kom fram till. Vi gör opera för vår tid.

Slutet är förfärligt, fortsätter Zalitis. Det är vanställt. I Puccinis verk skjuts Toscas älskare Cavaradossi och hon begår självmord. Men på Folkoperan förs han bort till en ambulans för att utvisas.

Justitiekanslern beslöt sig för att avvisa talan. Enligt upphovsrättslagens 51:a paragraf får man inte kränka den andliga odlingens intresse, men i så fall ska talan föras av Musikaliska akademien (upphovsrättsförordningen 5 §).

Där träffades styrelsen på torsdagen och diskuterade Herberts Zalitis anmälan. Man får inte kränka klassiska verk. När Levi"s använde Adam i Michelangelos målning i Sixtinska kapellet och drog på honom jeans så kunde det ha blivit en rättssak. Men Levi"s drog tillbaks sin reklam.

Vi lämnar anmälan utan åtgärd, säger Gunnar Petri, preses i Musikaliska akademien. I lagens förarbeten står det att den inte ska utnyttjas när syftet med änd-ringar i klassiska verk är konstnärligt.

Herberts Zalitis har nu beslutat sig för att skriva till Unesco. Han är nittio år och har, ända sen han som tioåring var statist i Carmen på operan i Riga, sett 120 operor. Han tycker att publiken lämnas i sticket om den inte får chans att ta del av de ursprungliga storverken inom operakonsten.

Unesco måste ta upp det här, säger han. Dom skyddar historiska byggnader men varför skyddar dom inte musikverk från förstörelse?

Doktor Gormander ([email protected])