Aftonbladet
Dagens namn: Sibylla
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG
Startsidan / Kultur

Vansinnigt! Vackert!

    Som en fasansfull kräftlykta hänger "Orange" över jorden, sprängd 1958 i stratosfärens kjortelfåll.

Fotografen och konstnären Michael Light har gjort en soffbordsbok med 100 atombombsexplosioner i färg och svartvitt. Fotografierna, bland annat hämtade ur arkiven vid Los Alamos National Laboratory, visar amerikanska provsprängningar utförda i Nevadaöknen och Stilla havet, åren 1945 till 1962.

Presenterade på detta sätt väcker explosionerna något som kan motsvara romantikens sublima rysningar. Jag utbrister inte "Klopstock" som den unge Werther i Goethes bok inför åskan, utan ljudar tyst för mig själv: "Orange", "Magnolia", "Frigate Bird", "Little Feller", "Sequoia". Bombernas kodnamn, tryckta med fin stil i bildernas underkant, är fantasieggande och vackra.

Liksom bilderna själva. En sådan total storslagenhet! Här är less verkligen inte more, inget litet finns att omfatta och belysa det stora med. BAAAOOUM! Det är svårt att inte ryckas med.

Mer gripbara och därför direkt otäcka är bilderna på människor, oftast soldater, som genomlysta syns kura bara några kilometer från nollpunkten. Naturligtvis blev många av dem sjuka och dog.

 

    Även fjärran boende i vindriktningen råkade illa ut, upplyser Michael Lights avslutande faktatext. Som i staden St George i Utah, 15 mil från provsprängningen av "Harry", där de flesta av de 5 000 invånarna drabbades av cancer.

 

    Det radioaktiva sönderfallet är målmedvetet och långsynt. Inget lämnas åt slumpen, inget glöms, och det är kanske just det som är det mest mardrömslika med atomvapnen. Fortfarande lider människor av sviterna efter Hiroshima och Nagasaki, ännu är många av atollerna i Stilla havets övärld förgiftade av cesium 137.

"Orange" skapade, berättar Light, en elektromagnetisk puls som slog ut all radiokommunikation i Stilla havet och mörklade Hawaii och Australien i flera timmar. En oväntad bieffekt som ingav militären förhoppningar men ledde till protester från omvärlden och det första provstoppsavtalet. Några år senare kom USA, Storbritannien och Sovjet överens om att bara ägna sig åt provsprängningar under jord.

Sedan Kalla krigets dagar har antalet kärnvapen i världen förmodligen minskat, men hanteringen fortsätter. Förra året hade USA 10 455 kärnvapen i lager, Ryssland 8 579.

Petter Lindgren
Senaste TV-klippen
SENASTE NYTT

Visa fler
Om Aftonbladet