ÅSIKT

Korset & krigen

GUNDER ANDERSSON läser en mastig bok som utmanar gamla sanningar

Foto: FOX
Orlando Bloom i korsfararfilmen "Kingdom of heaven".
KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Foto: ULLA MONTAN
Dick Harrison.

Det är inne med medeltiden och det är inne med korsfarare. De finns på bio i filmen Kingdom of heaven, och när president Bush proklamerade kampen mot terrorismen skedde det med en vokabulär och ett tonläge som inte stod påven Urban II efter, när denne anno 1095 proklamerade nödvändigheten att dra ut mot de otrogna. Bush religiöst salvelsefulla ordvändningar väckte visst obehag i Europa, den sortens uppjagade frimicklarretorik är främmande för europeiska politiker, och USA blev tvungen att senare tona ned predikoprosan en smula.

När nu Dick Harrison skriver den nordiska korsfararhistorien knyter han också inledningsvis an till vad som sker i dag, med tal om ”heligt krig” från olika håll. Självmordsbombares attacker utgör ett ”korståg” mot USA-imperialismen och dess lakejer (i Afghanistan och främst Irak), likaså den världsomspännande kampen mot terrorismen. ”Historien har kommit tillbaka”, menar han.

Det är knepigt med historiska parelleller, men otvivelaktigt spelar olika trosföreställningar in i skeendet på den politiska världsscenen just nu, mer än på länge.

Det är en mastig bok Dick Harrison åstadkommit, över 500 sidor. Det har tidigare skrivits obegripligt lite om de svenska korstågen, och hans bok fyller en lucka. Kanske är det som Harrison menar, att ett lutherskt Sverige inte velat veta av förlöpningar under katolicismens fana.

Långa stycken spännande som en äventyrsbok är det hur som helst, när han river av 400 års svenska (och nordiska) korståg, som börjar med Sigurd Jorsalafares färd till Palestina på 1100-talet. Svenskar var med i de europeiska korstågen, men våra egna gick i allmänhet österut. Här finns de allihop, som katastrofnederlaget mot ryssarna vid Neva 1240 (då ärkebiskopen stupade), Birger Jarls nedkämpande av finnarna i Tavastland hundra år senare, Magnus Erikssons segerrika, av den Heliga Birgitta inspirerade, tåg mot ryssen 1348 fram till det allra sista: korståget, med påvlig sanktion, återigen mot ryssarna så sent som 1496.

Inom marxismen har länge funnits en flitigt ryktad käpphäst, enligt vilken korstågen kom till av ekonomiska motiv, och att religionen var ett alibi. Det har alltid tyckts mig alltför förenklat, och Harrison vederlägger sådana idéer. Strikt ekonomiskt gick korstågen med förlust. Tron gav kraften - att det samtidigt innebar en förstärkning av Roms och påvedömets makt hör hemma i den ekvationen.

Till det inspirerande med Harrisons text hör utvikningarna till saker som inte hör hemma i den rena historievetenskapen. Att Jan Guillous Arn Magnusson föräras en utläggning är rätt givet. Med honom återkom inte bara medeltiden i svenskt kulturliv; böckerna reste provokativa frågor om kulturella influenser som just ingen påpekat. Harrison ger böckerna högsta betyg, åtminstone som uttolkningar av en speciell era. Svenskar deltog i korstågen söderöver, och högst möjligt medförde de kulturella impulser till hemlandet.

Med riddaren Antonius Block i Ingmar Bergmans Det sjunde inseglet är det värre beställt. I ett historiskt perspektiv är han en rätt kufisk gestalt, mera av modern grubblare än en medeltida riddare som någonsin ägt tron. Filmen (från början en pjäs, Trämålning, inspirerad av målningar i Härkeberga kyrka) speglar mera Bergmans troskris än en historisk sanning.

En annan film Harrison tar upp är Sergej Eisensteins mästerverk Alexander Nevskij från 1938, som skildrar ryssarnas seger över svenskarna vid Neva 1240. Eller gör den det? Den sägs utspela sig 1241-42, då är slaget redan vunnet, så vilka slåss man mot? Förklaringen ges av en detalj i korsriddarbiskopens hjälm: där syns en svastika. Tyskarna är huvudfienden, filmen utgjorde en varning mot Hitler-Tyskland, men visade sig också vara profetisk: tyskarna anföll 1941, men fick också - precis som i filmen - bita i gräset.

Snart stundar sommaren, med en massa tornerspel och andra medeltidsjippon runt landet. Strunta i dem, intag hängmattan och läs Harrison i stället. Det ger mer.

Historia

Gunder Andersson