ÅSIKT

Nazist? Jag?

JAN MYRDAL svarar på anklagelserna i K special

KULTUR

Mycket kan man säga om mig i tidiga tonår. Men aldrig att jag var nazianstucken!

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Foto: Håkan Alamaa, SVT
Jan Myrdal i programmet "K special".

Lena Einhorns K special om Jan Myrdal visades i tv för snart en månad sedan. Jag såg den med stort obehag. Det var som att återigen höra det psykologiserande som förpestade min barndom; Alva och Gunnar som - kvittrande och brummande - förklarade att jag obstruerade för att jag befann mig i strid med Gunnar om hennes kärlek. (Om jag så råkade tappa en askkopp så den gick sönder skulle detta i detalj analyseras till dess jag sade mig inse att jag gjorde det för att straffa Gunnar.) Brr! Inte undra på att jag flydde till farmor Sofie som ända sedan jag var två år fungerat som normal morsa för mig (som höll på mig, förlät allt och ända till sin död 1965 menade att jag aldrig gjorde fel). Om det har jag skrivit.

Därför brydde jag mig inte om att gamla vänner och närstående var upprörda och bad mig reagera offentligt. Nu har dock Janken Myrdal, min son, talat med mig. Han är yrkeshistoriker och vet hur påståenden etableras och blir till ju.

- Det är nödvändigt att du tar offentlig ställning till det Kerstin Vinterhed sade. Annars blir det ett ju. Man kommer att säga: Jan Myrdal som ju var nazist som ung. Du vet hur det i Sverige gått för Gunnar. Gunnar Myrdal var ju rasist sägs det. Att det är osant och att det utanför Sverige skulle betraktas som ett fnoskigt påstående hindrar inte att det här i landet blivit en statligt sanktionerad sanning. Reagerar du inte med en gång blir påståendet om din ungdomliga nazism etablerad sanning.

Alltså: Kerstin Vinterheds påstående att jag som ung skulle sökt mig till nazismen i uppror mot mina föräldrar är ett oriktigt påstående. Mycket kan man säga om mig i tidiga tonår. Men aldrig att jag varit nazianstucken! Innan jag som elvaåring flyttade till Förenta staterna år 1938 var jag organiserad i Unga Örnar. Samlade pengar åt Spanien. När jag kommit hem till Sverige 1940 började jag på hösten i Bromma läroverk. Klass I/4. Där bildade vi några stycken från antinazistiska familjer - kring Dag Lindberg, Sten Ljung och mig - ett gäng som höll ihop i många år. Vi fann i allmänhet våra lärare i Bromma okunniga, obildade och reaktionära; företrädare för den offentliga lögnen. Själva tog vi litteratur, politik och konst på allvar och ansåg oss representera den stora traditionen. Detta ledde till konflikt och konfrontationer och nästan alla i gänget lämnade skolan mitt i en termin. (Skolan stör mina studier, som jag sade.) Antinazismen var självklar.

Jag minns vår lycka när Röda armén slog tillbaka Hitlertyskarna utanför Moskva 1941 och vi såg bilderna på ihjälfrusna SS-män. Blod för blod! Död åt de Hitlertyska ockupanterna! sade jag som lyssnat på Moskva-radion hos min morfar som blivit alltmer röd med åren. På Stalingradvåren organiserade jag mig som femtonåring i Sveriges Kommunistiska Ungdomsförbund och var med om att återupprätta Clartés läroverksorganisation Ung Front. Jag skulle just fylla sjutton när jag på SKU:s kongress vid midsommar 1944 talade om läroverksungdomen och socialismen (och Per Albin bad Gunnar se till att jag höll käften).

Att den nu döde Gustav Jonsson - Skå-Gustav - skulle varit hennes sagesman tycks mig konstigt. Jag träffade honom just som jag fyllt sjutton hösten 1944 och börjat som volontär på Värmlands Folkblad. Jag var ungkommunist, båda var vi clartéister.

Jag är Gustav Jonsson stort tack skyldig. Att jag lämnade skolan och därtill började kalla mig författare var inte populärt. När min far som hade kort stubin därför hotade att sätta mig på anstalt som hebefren (ungdoms-schizofren) ställde Gustav upp, sade att detta inte kunde göras och intygade att jag befann mig inom normalitetens gränser. (Ett intygande som fortfarande gläder mig.) Men vad Alva och Gunnar kan ha sagt honom vet jag inte. De spred ända från min tidiga barndom de konstigaste uppgifter om mig.

Jan Myrdal ([email protected])