Aftonbladet
Dagens namn: Severin, Sören
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG
Startsidan / Kultur

Vilka murar kan konsten spränga?

    Ibland tänker jag mig konst som ackumulerad omsorg, en överdriven uppmärksamhet nedlagd på detaljer, perifera som centrala. Som ängeln i katedralen vars vackert skulpterade rygg förblir dold i nischens mörker. Med sin tid omvandlar konstnären materien till koncentrerad närvaro, omorganiserar våra intryck, gör dem sinnliga och påtagliga. Makten omger sig gärna med denna lyx. Tid är rikedom.

Den moderna konstmarknaden vilar på kopplingen av den där närvaron till signaturer som investeringsobjekt. Och produkterna marknadsförs med myten om den unika konstnärspersonligheten. Frida Kahlos tragiska livsöde, den knepige Andy Warhols beröringsskräck. Anekdoter som stärker varumärket.

nnMen vad händer när konstnären väljer bort individualismen och avsäger sig upphovsrätten till sina verk, när hon går ihop med andra för att göra kollektiva skapelser?

Det har blivit allt vanligare och tidskriften Gläntas senaste nummer genomlyser frågeställningen. Man kan se den nya riktningen som en antikapitalistisk rörelse riktad mot konstbranschens nivellerande varucirkulation, men också en följdriktig utvidgning av konstbegreppet.

Konstvetaren Solveig Gade beskriver i sin essä Konsten och kontrollsamhället det amerikanska konstnärskollektivet Critical Art Ensemble (CAE) som använder sig av kunskaper från andra domäner. De vill framför allt skapa debatt kring den nya biotekniken. I deras laboratorieinstallationer kan publiken exempelvis lämna in matvaror för att få reda på om de är genmanipulerade, eller genomgå ett test som värderar om de skulle accepteras som donator för konstgjord befruktning.

nnSolveig Gade har också intervjuat CAE-medlemmen Steve Kurtz som för två år sedan anhölls misstänkt för bioterroristisk verksamhet efter att FBI fått upp ögonen för hans laboratorium. Myndigheterna har tolkat gruppens harmlösa bakterieodlingar som terrorliknande verksamhet . Åtal är väckt med åberopande av The USA Patriot Acts från 2001 och Steve Kurtz riskerar nu 20 års fängelse. Att gruppen utgör ett kollektiv som inte söker personlig framgång tycks ha spätt på den amerikanska misstänksamheten.

nnNär konstnären använder sin perceptionsförmåga inom andra dicipliner överskrider hon de befogenheter samhället tilldelat henne. Hennes omsorg om detaljerna blir ett hot - i det här fallet så starkt att myndigheterna satt yttrandefriheten åt sidan. Själva den kritiska konstaktiviteten kriminaliseras.

Gränsen mellan konst och aktivism har blivit alltmer flytande. Risken finns att fördjupning och komplexitet får stå tillbaka i den instrumentella praktiken. Samtidigt är utvecklingen ofrånkomlig i det globalt hårdnande politiska klimat som råder. Den internationella paranoian pockar på kommenterande gestaltning.

nnEn av de platser som drar till sig internationella konstnärer just nu är den mur som Israel bygger mot palestinierna. Cecilia Parsberg har åkt till Palestina för att se mångfalden av målningar som uppstått på murväggarna. Ett spontant kollektivt konstverk där upphovsmännen i de flesta fall är anonyma, en frihetsgobeläng som växer för var dag.

En del palestinier fruktar att målningarna institutionaliserar muren, i stället för att stärka motståndet. Och visst kan man förstå farhågan. Muren blir tyngre av all tid som lagts ner på bilderna. Plötsligt ser den storslagen ut där den sträcker ut sig i landskapet. Konstnärernas omsorg har fått gränsen att bli en vibrerande plats. På gott och ont.

Camilla Hammarström
SENASTE NYTT
Om Aftonbladet