ÅSIKT

Så blir det lilla stort

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
En döende soldat, Basra Teaching Hospital. En annorlunda krigsbild av Paul Hansen.

■ ■Det är skillnad på nära och nära. Fotografer talar alltid om närhet, därför att det är själva nyckelbegreppet.

Men ordet närhet aktiverar ett annat ord: moral.

Först finns det stilbildande "närhets-idealet" hos Robert Capa. "Om dina bilder inte är tillräckligt bra, då är du inte tillräckligt nära." Denna, ska vi säga, heroiska attityd har frambringat många "bra" bilder, men också, och det är viktigt att komma ihåg, en exploatering av människor. Att fotografen tränger sig på, snyltar liksom, och sedan, när han har fått sina sensationella kort, då sticker han...

Sedan finns en annan närhet. Som är mer mental än fysisk. En närhet som har med ansvar och empati att göra. Och i detta kraftfält arbetar Paul Hansen.

Han tillhör våra bästa nyhetsfotografer, meriterad och prisbelönad som Årets fotograf fem gånger. Sedan sju år tillbaka är han anställd på Dagens Nyheter, och med tidningen som bas har han rest runt världen, men också gjort flera uppmärksammade reportage här hemma.

■ ■I boken Människa människa har han samlat tio reportage. Här finns förstås krigsreportagen från Mellanöstern och Irak, men också berättelsen om Lotta Roth, narkoman och prostituerad, mamma och mormor. Och här finns den plågsamma resan med Milorad Stankic som överlevde diskoteksbranden i Göteborg.

Paul Hansen är ingen hyenefotograf. Han visar medkänsla för dem han fotograferar, och han stannar kvar, länge, hos sina motiv.

Och så blir det lilla stort, det vardagliga spektakulärt.

Fotografi

Anders Paulrud