ÅSIKT

Così gör man inte

CLAES WAHLIN om Mozart bland kondomer och karaoke

1 av 2 | Foto: MARTIN SKOOG
Operativa ingrepp när Orionteatern ger sig på "Così fan tutte" .
KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Att Così fan tutte, eller på svenska Så gör alla kvinnor, länge ansågs omoralisk kan skyllas på den stränga moral som penetrerade 1800-talet.

Mozarts egen tid hade ett mer lättsamt förhållande till förälskelsens turer, vilka inte ska blandas ihop med den mer förnuftiga, till äktenskap syftande kärleken.

Men Così gör de alla nu; Värmlandsoperan fick en intelligent tolkning av Peter Konwitchny tidigare i höst, Kungliga Operan sätter upp den i vår och just nu kan man se och höra den på såväl Norrlandsoperan som Orionteatern i Stockholm.

Norrlandsoperans produktion är ett biståndsprojekt i samarbete med Vietnam, där uppsättningen först spelades, varför vi nu kan höra tre vietnamesiska solister jämte de svenska. Helena Röhrs regi har också i någon mån tagit hänsyn till dessa förutsättningar, synligast i den scen om konsten att använda kondom, eller i den inlagda karaoken till en vietnamesisk schlager.

Scenen går från oskuldsvitt till partyfärger och på väggen visar klockan på sex hela tiden. Det är operans underrubrik, Skola för älskande, som styr spelet, men då snarast som ett slags sexualupplysning för skydd mot hiv. Nu är detta inte alls så didaktiskt som det låter, utan det glider ganska lätt in i spelet. Dessvärre fumlas det en smula både sceniskt och musikaliskt, även om framför allt Thàng Longs Fiordiligi förför, liksom Susanna Levonens Dorabella är en njutning. Jonas Dominique leder dessutom orkestern föredömligt.

Värre är Lars Rudsolfssons version på Orionteatern. Här använder man sig av inspelad musik till vilken Mimkompaniet Projektor illustrerar personernas turer, av någon outgrundlig anledning förlagda till en bilverkstad, som om det kanske skulle handla om arbetarklassens sexuella moral.

Nej, tevesåpan är konceptet, vilket exempelvis innebär att ta fasta på, säg, en liknelse i en aria och sedan mima den hela tiden, gång på gång, ända tills arian är slut. Ja, ibland rör man också på läpparna till sången, men oftast inte. Det var väl för jobbigt att lära sig.

Nio av tio operalibretton är melodramatiska och såpaliknande, men de operor som överlevt har gjort det i kraft av sin musik. I fallet Così fan tutte präglas denna av elegans och alla de subtila känsloskiftningar som ingick i förälskelsens repertoar anno 1790. Allt detta reduceras på scenen till huruvida flickorna ska ha sex eller inte. Dessutom är det gott om puerila upptåg och publikflirt, vilka givetvis bidrar till både Mozartmassakern och till att förstärka de fördomar som redan finns om opera.

Men René Jacobs inspelning med solister som Veronique Gens, Bernarda Fink och Werner Güra är ypperlig. Tyvärr spelas den på alldeles för hög volym i för dåliga högtalare. Köp den i stället.

Opera

Claes Wahlin

ARTIKELN HANDLAR OM