ÅSIKT

Skimrande kring Kandre

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Nya "00TAL" - om Mare Kandre.

■ ■På det färgglada omslaget till senaste 00TAL blåser Mare Kandre (1962-2005) såpbubblor. Fotot är roligt och vackert. Det passar till ett tidskriftsnummer som jag tror hellre vill skimra likt en såpbubbla kring en älskad, saknad författare än bygga monument av stora, tunga ord till hennes minne.

Här finns sex författares svar på korta frågor om Kandres verk, forskaren Mattias Fyhrs intressanta resonemang kring Kandre och det gotiska, samt en längre artikel där kritikern Jonas Thente går igenom författarskapet och reder ut dess betydelse för den svenska prosan och honom själv. Madeleine Grive förmedlar i sin ledare bilden av en hårt arbetande, vilt intelligent författare som "gjorde ["] revolt mot alla gamla patriarkaliska värden" och "lyckades göra barnet, flickan, kvinnan synlig på ett alldeles nytt sätt".

Lars Mikael Raattamaa tänker kring Aliide, Aliide som en roman som inte ger sig in i "byteshandeln, bytet av varor, pengar, tankar eller ord, den ger sig inte in i den "manliga" filosofins drift att känna sig hemma överallt. Den befinner sig i en annan värld, en annan uppfostran." Bortom det förment naturliga, bortom kommunikation och hemlängtan, skriver Kandre, i Emily Brontës efterföljd, en litteratur som arbetar med intellektet och begäret som visar oss att "konstruktionerna kan se olika ut, alternativen är inte uttömda, utopierna är inte förbrukade." Den korta essän förmedlar en känsla av att det är nödvändigt att läsa om Aliide, Aliide och Bübins unge och tänka vidare härifrån och nu. Raattamaa ger Mare Kandre något mycket finare än rosor.

■ ■Det överlägset starkaste i 00tal är utdraget ur den ofullbordade och efterlämnade romanen Den underjordiske brudgummen. Berättelsen om en svart passion vid gränsen utspelar sig i det soligt skimrande, strålande råa som är landet och tillståndet Amerika. Mare Kandre skriver avspänt underskönt. Intensivt exakt. Oförglömligt.

Tidskrift

Jenny Tunedal ([email protected])

ARTIKELN HANDLAR OM