ÅSIKT

Kyrkan mitt i byn

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Foto: JOHAN PAULIN
Elsa Billgren och Marcus Groth i "Mästerverket", vars andra del visas i kväll 20.00 i SVT1.

■ ■I Hans Renhälls och Linus Tunströms Mästerverket står tveklöst kyrkan mitt i byn, men frågan är vad som försiggår i den. Att det var bättre förr vittnar pensionärerna på hemmet om. De minns den förre prästen. Men de som ännu rör sig i byn runt kyrkan blir allt saligare av den från himlen fallne Uno ( Marcus Groth) vars frälsningslära förvisso är en kärlekens, men kanske en något mer bokstavlig än vanligtvis.

Prästen, den mer än lovligt verbalt osäkre Christer ( Tobias Hjelm), fumlar med sitt äktenskap med Sara ( Livia Millhagen), med jägarkulturen i byn och dess patriark tillika Saras far Thorsten ( Ulf Brunnberg), och med en bror som beter sig, visar det sig, lika illa som prästen själv.

Under den bokstavliga berättelsen om relationsproblem och patriarkat, växer en allt tätare historia utifrån Bibelns symboler och allegorier fram. I Mästerverket vimlar det av offer, Kristusfigurer, dop, äpplen och stigmatiseringar. Här smyger svarta hundar över landskapet som vore de utsända av djävulen. Det är som om det andliga är ett okänt hål allas tillkortakommanden (och i denna serie mår ingen särskilt bra) faller i. Och vilken som här är den heliga skriften, Bibeln, SCUM-manifestet eller Richard Bachs Måsen, det tycks förbli en öppen fråga. En sak uppenbaras dock, och det är att männens makt sakta faller.

■ ■

Med en elegant rytm, en stigande dramatiskt suggestionskraft och en rad skickligt genomförda personporträtt av skådespelarna (

Peter Viitanens

Thomas, en av flera heliga dårar, dröjer kvar länge i minnet) är detta en historia med många lager som gör ett elegant snitt ur en samtid som visar sig mer komplicerad än vad de flesta andra, förmenta samtidsskildringar brukar uppvisa.

Tv-teater

Claes Wahlin