Aftonbladet
Dagens namn: Sibylla
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG
Startsidan / Kultur

Det enda vi ser är smärtan

JOHN BERGER ber en bön framför Picassos Guernica, 70 år efteråt

John Berger tecknar Picassos Guernica. John Berger tecknar Picassos Guernica.

    Guernica är känd som baskernas Heliga stad. Under Spanska inbördeskriget blev staden utsatt för ett förödande bombangrepp utfört av tyskt och italienskt flyg. Den lilla staden utgjorde inget militärt mål, bombningen var en ren terrorattack.

    Pablo Picasso målade den jättelika målningen 1937. Den ställdes ut första gången vid världsutställningen i Paris. Han ville med detta verk få världen att stödja den demokratiska regimen som ännu hade makten i Spanien.

I somras, på Reina Sofia-museet i Madrid, stod jag och betraktade Picassos Guernica. Jag tror att jag såg en reproduktion av denna svartvita målning 1938 när den först kom till London, ett år efter att den baskiska staden hade ödelagts den 26 april 1937. Sedan dess har jag kommit att lära mig målningen utantill, som ett recitationsstycke eller en bön.

Inne på Reina Sofia-museet kom jag på mig själv med att fundera över en fråga som just hade ställts av Juliano Mer Khanis, den israeliske filmaren. ”Vem kommer att måla Libanons Guernica?” Och så ändrade jag några ord i bönen – vilket ju är vad böner är till för. Det vill säga: jag gjorde en teckning som tillfälligt förändrade Picassos mästerverk. Här är den.

I samma rum, mittemot Guernica, hängde två målningar som skildrade avrättningar: Goyas 3 maj 1808 och Manets Avrättning av kejsaren Maximilian. I båda målningarna framträder mördarna och deras vapen mycket tydligt i förgrunden. I Picassos Guernica gör de inte det. Det enda vi ser är smärtan och motståndet hos dem som blir bombade. Två kvinnor, ett barn och två män.

Under 34-dagarskriget i somras beräknas 15 000 libanesiska hem ha förstörts av den så kallade israeliska försvarsmakten. Medan bomberna föll och flyktingarna sökte skydd höll de flesta regeringar tyst, och denna tystnad var nästan lika chockerande som våldet.

 

Stumhet och multipelbomber. Som om förövarna vore onämnbara för dem som, på andra håll, utövar en villkorlig men betydande makt. Onämnbara eftersom den israeliska attacken stöddes av den enda globala supermakten, USA. Stumhet och multipelbomber.

En sådan cynisk tystnad inför ett sådant våld får mig att tänka på en annan bild – Goyas Aquelarre, den i dag kanske mest profetiska av hans svarta målningar. Två idiotiska tyranner sitter på ett moln och flinar, likgiltiga inför massan av flyende människor nedanför dem, och tittar i stället bort mot ett imaginärt berg mot vilket de mäter sin egen vanvettiga makt. De förkroppsligar dem som – för att använda den israeliske författaren Uri Avnerys avståndstagande uttryck – ”ser på världen genom ett bombsikte”.

Under tiden, på marken i Libanon, mördades 15 000 hem och deras betydelser. Bomber dödar och lemlästar, och de mördar också hemmens mening.

Picassos Guernica var och är en anklagelse riktad mot alla sådana mord.

Senaste TV-klippen
SENASTE NYTT

Visa fler
Om Aftonbladet