ÅSIKT

Nu står vi upp igen

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Kobran - slog knockout.

■ ■Telefonens historia är också kommunikationens, statusjaktens, skvallrets. När den uppfinns på 1870-talet kommer den i första hand att användas för de viktiga, nästan högtidliga samtalen. Det passade bra också, eftersom man fortfarande var tvungen att stå upp, bunden till en väggtelefon. När bordstelefonen utvecklas börjar alltfler använda den, alltmer otvunget. Redan på 30­talet börjar telefonerandet bli en kvinnlig, mer vardaglig syssla, åtminstone om man får tro Lasse Brunnström och hans Telefonen. En designhistoria.

Telefonens formutveckling är en blandning av tekniska möjligheter och konsumentens makt. Så när den svarta telefonens monopol utmanas på 1930-talet, eller när Ericofonen, Kobran, 1956 knockoutar den svenska allmänheten är det för att möjligheterna finns – plast i flera färger och en mindre allvarsam inställning.

■ ■Brunnström skildrar allt med inbiten detaljkunskap. Ibland belysande: hur Nokia på 1990-talet slog ut Ericsson med just formens hjälp är en sedelärande berättelse. Medan Nokia ständigt förnyade utseendet på telefonerna, höll sig Ericsson med vissa regler. Antennen skulle vara stor, det signalerade kraft; telefonen måste kunna snurra med knappsatsen neråt (!); den måste kunna stå på kortsidan.

Det är lätt att fnissa åt det nu, men betydde det inte också att man både missförstod sin målgrupp och inte förmådde bredda den? Hur som helst: vi står upp och ringer, igen. Men lika chockade av den tekniska utvecklingen – eller imponerade av den formmässiga – är vi inte.

Design

Ulrika Stahre

ARTIKELN HANDLAR OM