ÅSIKT

Public service – vad spelar det för roll?

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Hans Rosenfeldt, Anne Lundberg och Janne Josefsson sitter i juryn i SVT:s nya program ”Tv-stjärnan”, som sänds i kväll kl 21.00 i SVT1.

■ ■ Alla som skrivit en text vet att formen ibland på egen hand skapar ett innehåll.

Har man ingen aning om vilken åsikt man vill framföra, eller vilken analys man gjort, kan man till exempel knåpa ihop en limerick – och på så vis ändå få en utsaga på halsen.

Som den här:

En glad journalist som på teve

fick ett juryuppdrag att sköta bre ’ve’

Sa: Ja, visst kan jag se

Någons stjärnkvalité

First impression Är bättre än cv

■ ■ Utröstningssåpor och talangtävlingar är också en form. Som tenderar att upprepa samma ensidiga utsaga, nämligen den att talang och begåvning föds hos individen – ensam – i en tävlingssituation.

Det verkar också som om formen jurymedlem föder ett förskräckligt innehåll hos den person som har oturen att hamna i den. Människor, vars egen yrkesidentitet och programledarförmåga skapats av så skilda och långvariga processer som exempelvis journalisthögskola, lång arbetslivserfarenhet inom olika public-service-bolag, chefspositioner. Människor som har haft tillgång till rikliga resurser och som journalister eller manusförfattare fått jobba kreativt i team, i mängder av konstellationer. Dessa blir nu plötsligt övertygade om att fröet de kom med, till alla dessa kollektiva resurser, är en stjärnkvalitet, en förmåga som de nu i egenskap av jurymedlemmar kan upptäcka hos andra?

Jurysituationen – att med en kamera riktad mot sig, uttala sig om och till förhoppningsfulla sökande – verkar också få de mest passionerat rättfärdiga av oss att tycka att generaliseringar och omdömen om andra människor, av nästan fascistoid kaliber, är helt ok.

Sålunda kan man efter en minut avfärda en blond tjej som ”duktig mainstream” och upphöja(?!) en annan ”som ett bländverk”.

Det är möjligt – till och med troligt att Janne Josefsson, Anne Lundberg och Hans Rosenfeldt vet allt detta. Att deras egna karriärer som programledare – byggts av helt andra byggstenar än en 1-minuters audition i en tevesänd talangjakt. Förmodligen ljuger de bara. För att göra bra underhållning i konceptet Tv-stjärnan.

■ ■ I så fall leder mig formen av min kritik till denna slutsats:

Nu skiter jag i public service.

Vad spelar det för roll?

I Tv-stjärnan rövslickar de sökande juryn: ”Jag vill att mina förortskompisar ska se era program, som är så bra.”

Men jag vet inte, allt flyter ihop på något vis. Jag ser ingen skillnad längre på Janne (Tv-stjärnan, SVT) eller Kishti (Idol, TV4), på Anne Lundberg (Tv-stjärnan, SVT) eller Tyra Banks (Top Model, Kanal 5).

Vissa rynkar på näsan åt den här typen av diskussioner. Eller slår ned blicken, kanske? Men jag uppmanar alla, ta er en titt på SVT:s Tv-stjärnan.

Här säljer man ut idén med det gemensamt ägda tevemediet – en slags mental utförsäljning.

Sisela Lindblom