ÅSIKT

Balkan i mitt hjärta

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Foto: MARCUS ERICSSON
Efter vinst­målet på straff. VM-kval 2005, Kroatien–­Sverige 1–0.

Jag håller lite på Kroatien i EM. Eller, egentligen håller jag på svenska landslaget – även om det känns lika creddigt som Lars Winnerbäck. Och än värre: jag är därmed fångad i nationalistiska tankemönster som jag inte gillar. Men Kroatien – det är snäppet värre, särskilt i de vänsterkretsar jag hör hemma i. Är inte Kroatien detsamma som fascism, machismo och den extrema nationalism som bröt sönder Jugoslavien? Är jag för USA-finansierad fördrivning av serber? För en halvt rasistisk vilja att tillhöra ”Europa” och ”Väst” i stället för ”Balkan” och ”Orienten”? Och gillar jag verkligen deras supporterkultur? De kroatiska fotbollsfansen hämtar ju inte direkt inspiration från Elfsborgs Guliganer.

Nej – det där är verkligen inte orsaken. Jag är så fånig att jag småhåller lite på alla lag som kommer från det som tidigare var Jugoslavien. Jag kan inte motivera det med något fotbollsmässigt, för då skulle jag bara hamna i klichéer om nationalkaraktärer. ”Europas brassar” brukade jugoslaverna kallas i fotboll – irrationella och tekniska. Hu! Nä, skälet är ännu mer irrationellt – som ofta när det gäller fotboll – i mitt fall att jag besökt landet/länderna och hyser någon sorts kärlek till området. Jag lovar – jag skulle hålla på Serbien också, men de är ju inte med i EM.

På något sätt blir det fel hur man än gör med Balkan. Å ena sidan betraktas de ex-jugoslaviska folken som primitiva krigsdårar, som längtar efter att få hugga kniven i varandra. Men om de gör motsatsen – och ger varandra tolvor i schlager-EM – då är det också fel: myglande öststatare som kompisröstar på sina grannländer.

Så jag står på mig. Jag har en svaghet för själva landet Kroatien – som finns där, vare sig vi vill det eller inte. Jag vägrar att kollektivt ge ett helt land och folk skulden för vad dess ledare gjort – även om det gjorts med stöd av väldigt många vanliga kroater.

Och varför ska man egentligen behöva försvara sig? Kroatien slog som bekant ut England i EM-kvalet. Hur många som helst håller på England, av något romantiska skäl som till stor del har med Tipsextra att göra.

Men ungefär hur mysiga är egentligen de engelska landslagssupportrarna? Och hur ofta ställs de som gillar England till svars för imperialismen, nu senast i Irak? Och vilken vettig människa skulle slänga Silvio Berlusconi och nyfascismen i ansiktet på dem som gillar Italien? Nej, det finns acceptabla skäl att hålla på alla landslag eller klubblag. Till och med Örebro SK, även om just det är svårt att erkänna.

FAKTA

Samuel Edquist är historiker vid Södertörns högskola.

Samuel Edquist