ÅSIKT

En dag på jobbet med fotbollsikonen Zidane

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Ur ”Zidane – A 21st Century Portrait”. Bild: Anna Lena Films/Naflastrengir

Det är raka motsatsen till målkavalkad. I Zidane – A 21st Century Portrait av Douglas Gordon & Philippe Parreno (visas på Magasin 3 till och med den 14 december) finns visserligen en och annan överblickbar matchbild, förutom närstudierna av Zidane själv som vankar, springer, fixar med strumporna, knuffas lite och spelar fram en och annan boll. Men det går inte att avläsa den förväntade matchdramaturgin, där avgörande händelser är de som leder fram till något, främst till mål. Som porträtt betraktat är det övertygande och identifikationen med Zidane är total. Även om det inte kunde vara jag som sprang där så är känslan av kontrollförlust och rörligheten i förhållandet mellan grupp och individ helt allmänmänsklig.

Och det är en vacker film, projicerad på två parallella dukar, ljudsatt ömsom med musik, ömsom med befintligt ljud som sorl, flämtande andning – spridda skurar av närhet. Vi känner hur sugen tappas, hur laget tappar balansen. Matchen spelades våren 2005 och ett år senare avslutade Zidane sin karriär med skallen i magen på Materazzi. Här är han fortfarande en mer oproblematisk ikon.