ÅSIKT

Skribenternas förakt för dialogen på Fattigbloggen

Martin Aagård: Croneman och Olsson vill inte delta i samtalet om fattigdom

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

"Många tycker att Aftonbladets fattigblogg är en skam i tidningens moderna historia" skriver Johan Croneman i Dagens Nyheter (24 mars).

Han berättar inte vilka alla dessa "många" är. Man brukar göra det som journalist, men det behövs kanske inte när man skriver krönikor i Dagens Nyheter.

Det finns visserligen en som heter Karin Olsson som gillar shopping och kallar Jessica Ritzéns Fattigbloggen "pinsam" på Expressens ledarsida (24 mars). Problemet med svensk fattigdom är nämligen att socialarbetarna är dåliga, är hennes häpnadsväckande åsikt. Dessutom är socialbidragare "passiva" trumpetar hon ut samtidigt som Sverige dyker huvudstupa in i arbetslöshet.

Men en liberal som sitter och fantiserar på jobbet är inte "många".

De enda "många" som synts till i debatten är faktiskt de som kommenterat Ritzéns blogg. Hon har nämligen lyckats skapa ett forum där de som smiter från tv-licensen, saknar försäkring och tigger pengar av släktingar, berättar i första person om hur de försöker fixa sina liv. De skriver om solidaritet. Om priset på tandvård, glasögon, luncher, skolresor och problemet med att söka jobb när du inte har råd med markeringar på telefonen. Gripande, roliga, kreativa och överjävliga inblickar i livet som fattig i Sverige.

Det är uppenbart att någon sorts frontlinje i den nya journalistiken går exakt här.

Ritzéns blogg är en journalistik som ger sig in i dialog med dem hon skildrar.

Här finns ett samtal om klassamhällets kronor och ören som aldrig tidigare förts i svenska medier. Ett samtal som två etablerade mediearbetare tydligen vägrar delta i.

Att en borgerlig propagandamaskin som Karin Olsson hyser förakt för berättelserna på Fattigbloggen är i och för sig inte förvånande – det ingår i hennes arbetsuppgifter att sprida misstro mot människor som lever på socialbidrag. Att hon mitt i lågkonjunkturen dessutom kan skriva en kolumn om vikten av att "konsumera utan skam" visar vilken verklighet hon lever i. Skribenterna på Ritzéns blogg kämpar snarare med skammen över att inte kunna konsumera en schysst middag.

Men Cronemans vämjelse verkar mer handla om att han inte fått berättelserna filtrerade av någon kollega på Dagens Nyheter. Är det månne där gänget han kallar "många" finns?

ARTIKELN HANDLAR OM