ÅSIKT

Kuppen en chock för Latinamerika

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Foto: Foto: AP
President Zelaya.
KULTUR

Våra massmedier har rapporterat egendomliga saker om kuppen i Honduras – den har ”beordrats av högsta domstolen”. Kan en militärkupp beordras av högsta domstolen?

Manuel Zelaya har ”förvisats” till Costa Rica – i pyjamas och utan skor. Den ”nye presidenten” Roberto Michelleti visar stolt upp ett brev där Zelaya avsäger sig presidentämbetet. – Jag har inte skrivit det! Säger Zelaya. Men det är det svårt att ta reda på, för efter militärkuppen har i demokratins namn samtliga tv-kanaler i landet blockerats inklusive CNN, det finns ingen ström i landet.

Vad står Zelaya, den före detta högermannen, för?

Han har introducerat ett program för att decentralisera och ge makt till landets indianstammar genom att satsa på borgmästarna i landets 298 kommuner, det är första gången indianerna gynnas på detta sätt i Honduras.

Han har ritat upp ett program för att rehabilitera landets ungdomsgäng, Maras, dessa gäng som består av mer än 30 000 tillspillogivna ungdomar, väldigt många med dåligt läkta ärr efter de skottskador som de envisas med att tillfoga varandra. Det är första gången en honduransk president går in för en försonlig politik mot de beväpnade ungdomsgängen – i stället för dödsstraff, som Zelayas rival i valkampen, Pepe Lobo, förespråkade.

FN:s generalsekreterare, Ban Ki-moon, har fördömt kuppen, EU:s ministerråd har fördömt kuppen, den alltomfattande latinamerikanska organisationen OAS har fördömt kuppen, till och med Columbias högerpresident Álvaro Uribe har fördömt kuppen.

Bilderna av beväpnade soldater som stormar en presidentbostad har ett oerhört negativt symbolvärde för en kontinent, där USA-stödda militärkupper har hört till vardagen de senaste 50 åren. Bilderna har skapat jordskalvsliknande reaktioner i Latinamerika.

Maj Wechselmann